Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
ma determinativelement mer eller mindre fullständigt hos de
bägge sammanhörande satsdelarne, fullständigt motsvarande
den kongruens, som i de indogermaniska språken råder mel-
lan substantiv och adjektiv, såsom betul-a alb-a, fluviu-m
altu-m, ehuru densamma här framträder i motsatt ordning.
Samma vokalharmoni i ordets början iakttages i kafir vid
förbindelsen af nominativprefixen na med derpå följande
substantiv: na-bantu med folk, no-buso med ett ansigte, ne-
nkosi med en höfding, ne-hashe med en häst. Denna vo-
kalharmoni motsvarar fullständigt den sumeriska.
Nominala härledningsprefixer äro a i u och e&, hvilka
dock endast sparsamt förekomma och likna de bortre indiska
och afrikanska språkens sätt att bilda nomina genom voka-
liskt tillägg framför roten. Oftare förekommer prefixen nin,
som egentligen betyder ,,allt som”. Vanligast är prefixen
nam ,öde”. De bägge sistnämda bilda nomina abstrakta:
till sin natur utgöra de likväl med det följande rotelementet
en sammansatt ordstam. Prefixen ki bildar nomina loci.
Blott en nominalbildande suffix är med säkerhet bekant,
nämligen gal.
Nomen har intet genus eller numerus och saknar ofta
äfven kasustecken. Samma form kan brukas såsom singula-
ris, pluralis, subjekt och objekt. Stundom betecknas plura-
len genom ordets fördubbling, eller med suffixen ene, som
väl är förkortad af tredje persons possessiv-suffix i plur.
nene. Detta förhållande finner sin motsvarighet i flera an-
dra språk. Såväl Dinkaspråket i Östafrika som de Sydau-
straliska munarterna och Malajiskan begagna samma identi-,
ska form för singularis och pluralis, eller man griper hos
några språk till en materiel upprepning af ordet, försvagar
denna till reduplikation i början eller slutet, och kommer
ändtligen till beteckning af ordet genom ett detsamma repre-
senterande demonstrativ. I Malajiskan heter oörazn menniska,
menniskor, men man kan också säga oöran öran menniskor,
eller demonstrativets pluralform sättes framför ordet, eller
såsom i Dinka efter detsamma: 3onkor häst, 5onkor-ke hä-
star. I Polynesiskan säger en Maori pati god, papai goda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
