Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
finnas, och att det icke alltid med säkerhet kan afgöras, på
hvilken af dessa en viss analys blifvit utförd. Hvad pyroxen-
arterna beträffar kan denna relation i allmänhet uttryckas
sålunda, att för hvarje tillvext af en grad af nämnda vinkel
stiger jernoxidulhalten med omkr. 2 /,, eller om man med
Tschermak (1. ce.) anser pyroxen, närmast diopsid och mala-
kolit, såsom utgörande en sammansättning af (Ca, Mg) Si 03
och (Ca, Fe) S1 Os i vexlande proportioner, kommer ung. 1,59
att motsvara 109/, af det sednare silikatet. Lerjorden i py-
roxenen synes mig enklare förklaras i enlighet med Rammels-
berg’s än med Tscechermak’s theori, nämligen så, att den ler-
jordshaltiga pyroxenen vore att betrakta såsom en moleku-
larförening mellan R Si O; och Al; Os. Då f. ö. denna ler-
jordshalt är jemförelsevis obetydlig har jag vid sammanställ-
ningen af pyroxenarterna ansett mig kunna abstrahera deri-
från. Deremot visar den sig för amphibolarterna tvärtom vara
af större betydelse än jernhalten. Så t. ex. innehålla n:o 20
och 27 ungefär lika mycket jern (nämligen omkr. 5 9/, Ee 0).
Man finner vidare af ofvananförda sammanställning, att
så väl pyroxen- som amphibol-arterna bilda i optiskt hän-
seende en oafbruten serie samt att sålunda de sedan gam-
malt gjorda indelningarna i skilda afarter, malakolit, augit
ete. i detta afseende icke hafva något berättigande. De äro
endast strukturmodifikationer, som på sin höjd kunna beteck-
nas såsom varieteter och ofta nog icke kunna med bestämd-
het skiljas från hvarandra. Så t. ex. kan den svarta pyro-
xenen från Nordmarken betraktas såsom en diopsid på grund
af sin yttre utbildning, såsom en augit på grund af frånva-
ron eller föga utbildning af en lamellär tvillingsstruktur.
Deremot förhålla sig de i morfologiskt hänseende med
pyroxen resp. amphibol så nära befryndade natriumjernsili-
katerna Aegerin och Arfvedsonit i optiskt hänseende olika
med dem. För den förra har jag i likhet med Tschermak
funnit den till e-axeln närmaste opt. elastieitetsriktnifngen blott
afvika 39 derifrån (eller 939 från normalen till 100 enl. Tscher-
mak). Denna riktning är, såsom man med qvarzkil kan öf-
vertyga sig om, den största (&«). Aegirin förhåller sig så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
