Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
Den utmärker sig således genom en betydligare ler-
jordshalt än någon tillförene undersökt amphibolart och en
i öfverensstämmelse dermed betydlig utsläckningsvinkel y:c.
Hvad de opt. förhållandena i öfrigt beträffar, så visar den sig
vid undersökning af en platta slipad normalt mot den opt.
:elasticitetsrikfningen y medelst en glimmerplatta vara positiv
med en dispersion r <v. Den optiska vinkeln är dock va-
riabel, äfven i samma kristall, i det att en och samma platta
visar på en del ställen en något större, på andra åter en
mindre vinkel än den ofvananförda hos Pargasit, eller en
variation, som kan uppskattas till minst 109, utan att man
på grund af likformighet i färgen har skäl att tillskrifva detta
en olikhet i kemiskt hänseende. Då emellertid den större vin-
keln visar sig i kristallplattans inre del, den mindre åter vid
gränserna, kunde detta möjligen bero af den hos pyroxen-,
hornblende-, fältspats-,m. fl. kristaller stundom förekommande,
coneentriska lagervexlingen af de isomorfa beståndsdelarna.
Den optiska vinkeln kan dock öfverhufvudtaget icke betrak-
tas såsom ett så säkert kriterium på den kemiska konstitu-
tionen som elasticeitetsaxlarnas riktning på b-planet.
27. Om Mikroklin (s. k. Ersbyit) och Andesin från Pargas samt
Andesin från Tammela.
Redan i det föregående (Mineral. meddelanden n:o 11
och 12) har jag yttrat några ord om den under namn af
Ersbyit bekanta fältspatsart, hvilken enligt den för längre
tid tillbaka derpå verkstälda analysen skulle hafva labradorns
qvant. sammansättning med 15,46 2/, Ca O utan natron och
som på grund deraf blifvit framhållen såsom bevis emot
riktigheten af den bekanta Tschermak’ska fältspatstheorin
Jag har numera varit i tillfälle att anställa en noggrannare
kemisk och mikroskopisk analys än förut så väl af den egent-
liga Ersbyiten som äfven af en annan densamma till ut-
seendet ganska lik plagioklas från Ersby, hvilken jag till-
förene förvexlat med den förra, hvarigenom jag (1. ce.) kom-
mit till att för densamma uppgifva tvenne så väsendtligt
olika spec. vigt-bestämningar som talen 2,57 och 2,67, af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
