- Project Runeberg -  Öfversigt af Finska Vetenskaps-Societetens Förhandlingar / XXIV. 1881-1882 /
68

(1853)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

68

probus est quem påenitet quam probus sit et frugi bonae, d.ä.
den som icke anser sig vara redlig i tillräcklig grad.
Weise anför i sitt likväl ingalunda fullständiga ”Lexicon
Plautinum” flere ställen der paenitet betyder ”non satis habeo”.
Jag vill tillägga blott ett Mil. glor. 740 nil me paenitét iam
quanto sumptui fuerim tibi d. ä. jag finner den kostnad min
vistelse hos dig förorsakat ingalunda knapp; att här icke är
fråga om något missnöje, än mindre ånger, se vi af sjelfva
uttrycket guanto sumptui och af de följande verserna, der
det talas om huru många dagar en gäst kan dröja hos sin
värd. Tvärtom skulle meningen blifva motsatt den riktiga,
om paenitet skulle betyda ångra, eller ungefär följande:
jag ångrar alls icke att jag tillfogat dig så stor kostnad.
Vi finna således att paemitet hvarken genom sina ljud-
beståndsdelar eller sin betydelse har något gemensamt med
ordet poena. Deremot synes mig en annan härledning icke
osannolik nämligen från adverbiet paene, deri det första vo-
kalljudet är ae, men ofta mindre riktigt betecknas med e
och alldeles orätt med oe. Paene motsvarar visserligen icke
det svenska knapt, utan närmare ordet nästan. Beak-
tansvärdt är dock följande ställe hos Suetonius (Tib. 44):
fertur etiam in sacrificando quondam captus facie ministri
acerram praeferentis nequisse abstinere, quin paene vix-
dum re divina peracta ibidem statim seductum constupraret,
der paene tyckes utgöra en förstärkning till viz. Deremot
betyder hvarken detta eller det i folkspråket förekommaude
paenissime helt och hållet, såsom här och der uppgifves.
Hildebrand fastställer riktigt i sin upplaga af Apuleius (Leip-
zig 1842) I pag. 660 denna form såsom en superlativ till
paene och betydelsen till: i det närmaste. I ordet pae-
nultimus tyckes paene vara lika med proxime, i paeninsula
åter mera närma sig betydelsen af knapt. Det synes mig
i alla händelser icke oantagligt att paene egentligen betyder
ieke fullständigt, om också icke fullständigt, så
t. ex. i uttrycket paene dicam ”jag vill icke säga fullt ut”
till skilnad från prope dixi ”jag hade så när sagt”, i afseende
hvarå man kan jemföra Cic. de orat. I 16, 70 est enim fini-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:12:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fivetsoc/24/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free