Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
-« medlet användes, desto mindre af syran blef oangripen, mer
desto mera kolsyra och oxalsyra bildades. Af terebinsyra,
hvilken hade varit lätt att uppvisa, förefanns icke ens spår.
— Det konstaterades genom ett skildt försök att kalium-
permanganat ieke har någon inverkan på den ganska be-
ständiga terebinsyran.
Den omständigheten att terebinsyra icke bildas ur iso-
butylmalonsyra under dessa förhållanden gör det antagligt,
att den förstnämnda syran icke har den af Erlenmeyer +)
uppstälda, af Fittig sedermera adopterade formeln. Nyare
undersökningar af Geisler "") göra ock sannolikt att terebin-
syran är ett bernstenssyrederivat. Den motsvarande pimelin-
syran vore, om så är förhållandet, isopropylbernstenussyra.
Denna syra är icke syntetiskt framstäld, men är sannolikt
identisk med pimelinsyran ur kamfersyra.
Fittig och Mielck +++) hafva försökt att genom inverkan
af jodväte på terebinsyra framställa en pimelinsyra, men
erhöllo dervid hufvudsakligen isokapronsyra, dock funno de
ringa mängder af en syra, hvars smältpunkt först låg vid
1079, men efter omkristallisering vid 112—1132. — Jag be-
handlade likaledes terebinsyra med jodväte, men erhöll vid
högre temperatur, öfver 1402, blott isokapronsyra, vid lägre.
temperatur derjämte oförändrad terebinsyra.
FH Berid. dl” ch! Gert 1850, 505:
++) Annal. d. Ch. 208, 53.
++X) Annal. d. Ch. 180, 45.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
