Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
en fältspat från St. Gotthard, hvilken jag på grund af dess
kristallografiska förhållande ansett mig kunna beteckna så-
som mikroklin, hvarifrån den dock skiljer sig i optiskt hän-
seende, i det den nämligen häri öfverensstämmer med nämnda
fältspatsart från Pantellaria, södra Norge m,. HH. orter. Då
härtill kommer, att den genom sin natronhalt äfvensom i ke-
miskt afseende ansluter sig till dem, hör den således utan
tvifvel till den af dem bildade fältspatsserien.
Ifrågavarande fältspat från St. Gotthard utgör en större
kristall (af 2—3"” längd), fullkomligt klar och färglös, sålunda
liknande adular, men med en egendomlig sned, triklinisk
formtyp genom ensidig utbildning af ytorna i hufvudaxelns
zon (se fig. 1), till följe hvaraf den får en yttre likhet med
albit, hvilken jag också vid dess inköp (från en mineralie-
handel vid Andermatt) ansåg den vara. En mätning med
handgoniometer visar dock, att vinkeln ec:b (P:M) är i det
närmaste lika med 909; men först gecom en mätning med
reflexionsgoniometer kan man öfvertyga sig om att den dock
skiljer sig något derifrån, dock knappast mera än mikroklin.
Denna dess trikliniska form framgår ännu tydligare af den
ingående vinkeln mellan de tvenne enligt albittvillings-lagen
förenade individer, hvaraf kristallen består. Af 4 nära lig-
gande vinkelvärden har jag funnit denna vinkel = 1779 11”,
hvilket ger för kanten e:b vinkeln 919 25", då deremot en
direkt mätning af den motsatta fria kanten (c:b) gaf 899
36” (medeltal af 899 49" och 899 24”) således blott 909 24"
för c:b. Denna oregelbundenhet i kristallografiskt hänseende
synes häntyda på att densamma trots sin klarhet och genom-
skinlighet icke är fullt homogen, för hvilket antagande äf-
ven andra skäl tala (se nedanföre), hvarföre jag icke an-
sett det löna mödan att söka beräkna dess kristallografiska
constanter, så mycket mer som de tydligen i det närmaste
öfverensstämma med orthoklasens, närmast med den natron-
haltiga sanidinens, såsom följande vinkelmätningar (normal-
vinklar) utvisa”):
+) Mätningarna äro verkstälda dels med en Mitscherlich’s go-
niometer af äldre konstruktion med en tub, dels med en nyare af R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
