Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
436
resp. biotit. Men hvad som hufvudsakligen skiljer Degerö-
diabasen från den vid Kajsaniemi är den inpregnation af
små qvarg-individer, som den förra företer, genom den af-
rundade formen lätt skiljvara från de parallelipipediska pla-
gioklaskristallerna, samt inneslutande små hålrum med en rör-
lig libell. Sådana mikroskopiska caviteter med rörlig libell
förekomma äfven i den kalkstenen åtföljande qvarzen. Den
i diabasen förekommande qvarzen måste väl på grund deraf
anses hafva blifvit upptagen vid eruptionen, och sålunda icke
ursprungligen tillhöra densamma. Detta bestyrkes deraf, att
man makroskopiskt här och hvar kan skönja ett litet kan-
tigt qvarzfragment inbäddadt i den svarta diabasmassan. En
annan omständighet, som skiljer Degerö-diabasen från den
vid Kajsaniemi, är att den svarta, ogenomskinliga bestånds-
delen i den förra utgöres af öfvervägande titanjern, då den
deremot i den sednare hufvudsakligen består af magnetit.
Till denna diabas-art ansluter sig såväl i geologiskt
som petrografiskt hänseende den af Lagorio (Mikrosk. Ana-
lyse ostbaltiseher Gesteine; Dorpat 1876) såsom basalt an-
sedda diabasen från Pargas (F. J. W. Mineral. medd. IV p.
43). Beståndsdelarna äro dock ännu mindre individualise-
rade i denna, så att i ett preparat af en ännu tätare modi-
fikation än den (1. e.) anförda ") endast fältspaten och mag-
netiten kunna tydligt skönjas, hvarigenom således en öfver-
gång bildas till följande. É
Diabas från Sveaborg. Denna har jag icke iakttagit
i fast klyft; men att döma af en i mineralkabinettets samling
befintlig stuff bildar den en smal gång (blott 1” mägtig) i
gneisgranit. Den är tät ställvis amorf, och visar sig under
mikroskopet egendomligt tigrerad, i det att större och min-
dre, svarta ogenomskinliga fläckar (magnetit eller titanjern),
+) Ett i mitt föreg. meddelande ingånget misstag beroende af
en optisk synvilla må här rättas: de här (1. ce. p. 44) anförda, om-
vexlande ljusare och mörkare färgade zonerna visa sig näml. blott ut-
göras af en i preparatets kanada-balsamskikt befintlig omvexling af
Newtonska färgringar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
