Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
Fufius: Geminus då voro konsuler; Båda uppgifterna hän-
visa till år 782. Bland dessa kyrkofäder nämnas: Tertullia-
nus, Augustinus, Prosperus (i Chronicon), Lactantius, Sul-
picius Severus, Vietorius, Clemens Alexandrinus, Julius Afri-
canus; de två sistnämnda omtala dock icke Geminorum con-
sulat. Upplysande i detta afseende äro uttrycken i Prosperi
Chronieon: Quidam ferunt anno XVIII Tiberii Jesum Chris-
tum passum, et argumentum ejus rei ex-evangelio assumunt
Johannis, in quo post XV Tiberii Caesaris annum triennio
Dominus praedicasse intelligatur. Sed quia usitatior traditio
habet, Dominum nostrum XV anno Tiberii Caesaris duobus
Geminis consulibus ecrucifixum, nos, sine praejudieio alterius
opinionis, successionem sequentium consulum a supradietis
consulibus ordiemur juxta hanc traditionem.’" Tertullianus
(adv. Judaeos cap. 8) uppgifver äfven dagen, ehuru visserli-
gen oriktigt: ,,Tiberii XV:o anno imperii passus est Christus,
annos habens quasi XXX cum pateretur. — Quae passio hu-
jus exterminii intra tempora LXX hebdomadarum perfecta
est sub Tiberio Caesare, coss. Rubellio Gemino et Fufio Ge-
mino, mense martio, temporibus paschae, die VIII calenda-
rum aprilium, die prima azymorum, quo agnum ut oeciderent
ad vesperam, a Moyse fuerat praeceptum." Med honom in-
stämde äfven Augustinus (de civitate Dei, cap. 18): ,,Mor-
tuus est Christus duobus Geminis consulibus, octavo ealendas
aprilis.’" Att dessa ansedda författare vidhöllo sin uppgift
om Tiberii femtonde år, ehuru den tycktes strida emot Lu-
cae FEvang. cap. 3, som de ganska väl kände, ger så myc-
ket mera vigt ål deras utsago, emedan det bevisar att de,
hvad året beträffar, stödde sig på en bestämd kyrklig tra-
dition. Dagen var förmodligen i traditionen icke annorlunda
betecknad, än som den 14 nisan, påskaftonen, hvarföre de
med oriktig påskbestämning lätt kunde misstaga sig. Ter-
tullianus följde tydligen den oriktiga Seleucidiska kalendern,
enligt hvilken Judarnes påsk det året skulle hafva inträffat
thorsdagen den 24 mars, men framsköt den en dag, till den
25 mars, emedan han visste att det måste vara en fredag.
Märkvärdigt är ock hvad Tischendorf, i uppsatsen , När
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
