Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
gifva en bild af det samarbete, som föregått och utmynnat
i det närvarande stora polarforskningsföretaget.
Början till alla gemensamma företag måste vi städse
söka i det personliga initiativet. Oss möter på detta område
Alexander von Humboldts frejdade namn. Humboldts rika
verksamhet sträcker sig såväl till de meteorologiska företeel-
serna som till de magnetiska, men det var de senare, som
förmådde honom att söka åstadkomma ett internationelt sam-
arbete. Han fann lätt att det personliga arbetet här var
vanmägtigt och insåg, att man endast genom endrägtig sam-
verkan kunde uppnå målet. Detta arbete började 1828 och
utfördes på fem stationer, Berlin, Freiberg, Petersburg, Ka-
san, Nikolajeff. Antalet terminer årligen var 8, och obser-
vationerna utfördes under 44 timmar.
Det mål, man genom dessa observationer sökte, var att
utreda det fenomen, som fått namn af magnetiska variatio-
ner. Intill denna tid hade man med afseende å kunskapen
om jordens magnetiska förhållanden, inskränkt sig till upp-
mätande af jordmagnetiska kraftens riktning, d. v. s. den så
kallade deklinationen och! inklinationen, samt intensiteten,
men den sistnämnda endast relatift till någon hufvudort. De
använda instrumenten voro ofullkomliga i jemförelse med
våra dagars i väsendtlig grad förbättrade apparater; men
man vann dock sitt mål: en temligen fullständig öfverblick
af jordens magnetiska tillstånd.
Under arbetet härmed hade man snart lärt sig att jord-
magnetismen ej var oföränderlig, utan underkastad variatio-
ner såväl till riktning som styrka. Det var nu dessa gåt-
fulla variationer, hvilkas närmare egenskaper man sökte att
lära känna. Om vi på ändamålsenligt sätt betrakta en i ho-
rizontalplanet fritt rörlig magnetnål, så finna vi, att den be-
finner sig uti en nästan ständig rörelse. Denna rörelse vi-
sar sig stundom öfvergå till häftiga oregelbundna oscillatio-
ner, hvilka fortsättas någon tid och sedan upphöra. Dessa
häftiga rörelser hafva fått namn af magnetiska perturbatio-
ner eller stormar. Det gör ett högst egendomligt intryck
att iakttaga dessa rörelser, och tydligt var att intresset för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
