Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
efterträdare. Z. beslöt sig då för att söka den efter honom
lediga medicinska adjunkturen och stärktes äfven i detta
beslut både af lifmedikus Murray och af Öfverdirektör Afzelius,
hvilka han frågade om råd. Den 26 november inlemnade han
sin ansökan till den medicinska fakulteten. Jämte honom
sökte provincialläkaren i Norrtelje distrikt F. W. Radloff den
lediga platsen.
Den 17 februari 1802 speciminerade Z. med en
afhandling, hvars titel var Dissertatio artem pro mortuis habitos
suscitandi medicinam non facientibus exhibitura, fördelad i två
delar. Respondenter voro studerandena G. Lunell94 och Er.
Edholm. Akten försiggick på auditorium gustavianum, med
förra delen från kl. 10 f. m., med den andra från kl. 3 e. m.
På den förra delen opponerade docenten i matematik J.
Bredman, docenten Myrberg, medicine studeranden H. V.
Romanson, docenten i praktisk ekonomi Joh. Jak. Hedrén och sist
den senare delens respondent Edholm. På den andra delen
opponerade magister Malmstén, studerandena N. M. Tannström
och Betulin samt sist Lunell. Alt gick väl. Några dagar
förut hade Edholm kommit från Stockholm, medförande ett
helt lass vin, arrak, socker, citron m. m. Efter
disputationsaktens slut rönte dessa varor en strykande afgång hemma hos
Z. Hos honom samlade sig nämligen, förutom de nämde
officianterne, professorerne öfverdirektör Afzelius, Thunberg,
Murray, Winbom, pastor Björkman m. fl. inbjudne på té och supé
samt tillbragte till sammans några angenäma timmar,
hvarunder de läto Z:s goda punsch och bischof all rättvisa
vederfaras, tills uppbrott gjordes kl. 5 följande morgon.
Ett par dagar senare fullgjorde äfven Radloff sitt
disputationsprof, då Z. opponerade i öfverensstämmelse med dennes
uttrykta önskan. Den 5 mars uppsattes förslaget. Radloff,
som promoverats till medicine doktor år 1788 och sedan
oafbrutet varit praktiserande läkare, sattes af Afzelius och
Thunberg i första rummet; Murray åter satte Z. främst. Nu blef
excellensen Brahe95 mycket förlägen, enligt hvad han sade
till ärkebiskopen. Redan långt förut hade ansedde män lagt
sitt ord i vågskålen till förmån för Z. Assessor Gahn hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
