Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilken staden Östersund nu är bygd, uppehölls i lång tid
samfärdseln medels färja. Till bostad åt färjemannen var anslaget
ett torp, som lydde under Odensala by i Brunflo och låg, där
den nordliga delen af staden nu höjer sig. Sedan någon gång
under adertonde seklets förra hälft en bro åter " uppbygts öfver
nämda sund, såldes torpet med natur af afradsland till enskild
person. Omkring år 1750 egdes detta afradsland, som då
kallades Östersund, af auditör Björner, som röjde i den vilda
skogen och uppförde nya hus. Jonas von Engeström, lagman
öfver Jämtland och Herjedalen åren 1762—1782, tillhandlade
sig af Björner denna egendom. Han utvidgade jordområdet
genom afhandling med Odensala byamän och verkstälde
nybyggnader. Vid den tiden uppstod fråga om anläggandet af
en stad i Jämtland, och 1768 gjordes framställning om denna
sak till Kongl. Maj:t. Men då landskapets män icke kunde
blifva ense om platsen, där staden borde anläggas, så hänsköts
frågan till lagman Engeström och landtmätaren Johan
Törn-sten; 10° och desse herrar bestämde sig slutligen för den
natursköna och väl belägna näjden, där afradslandet Östersund låg.
Detta såldes då af Engeström 101 till kronan, som likaledes i
och för ändamålet inköpte tvänne hemman i Odensala,
hvartdera om 1/3 mantal. 102 Denna jord anslogs till den blifvande
stadsanläggningen, för hvilken fundationsbrefvet utfärdades från
Upsala slott den 23 oktober 1786. Konung Gustaf den III har
satt sitt namn under detta bref, och Johan Liljencrantz har
kontrasignerat det samma. Till stadsmannanäringarnes
befrämjande i den nya staden bestämdes, att den donerade jorden
icke skulle få användas till åker, utan dels till tomter m. m.,
dels till äng och betesmark samt plantager och nödigt vedfång.
Utan hinder af i allmänhet gällande handelsreglementen och
skråordningar skulle en hvar få drifva hvad handel, fabrik och
handtverk som hälst. Tjugu frihetsår, med full befrielse från
alla så reela, som personela utskylder till kronan och
räknade från den dag, fundationsbrefvet blefve allmänt kungjordt,
beviljades alla dem, som nedsatte sig i Östersund. I
ekonomi-och politiärenden stäldes staden under konungens
befallningshafvande och kronobetjäningen i orten, i justitiemål under när-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
