Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1797, användas till kyrka. Gudstjänsten ordnades enligt Kongl.
Maj:ts reskript af den 30/4 1793. Den 20/11 samma år undfick
prestmannen E. Nordenberg konstitutorial på att vara predikant
i Östersunds stad och förblef detta till år 1811. På samma
gång var han tillika pastorsadjunkt i Brunflo; såsom
stadspredikant höll han gudstjänst i Östersund hvar tredje söndag.
De första presterliga gudstjänsterna i denna stad förrättades af
prosten Zetterberg i Brunflo långfredagen och påskdagen år 1794.
Det gick trögt med stadens uppblomstring. I strid med
fundationsbrefvet sågo sig de fattige borgarne nödsakade att
uppodla sina lotter och att till väsentlig del grunda
stadens tillvaro på åkerbruk. I afsigt att uppdrifva
näringslifvet inlemnade borgerskapet den 4/7 1797 till Kongl. Maj:t
en underdånig ansökan att erhålla nederlagsfrihet i Sundsvall.
Såväl denna stads magistrat och äldste, som landshöfding
Lindecrona förordade ansökningen; men resolution utföll aldrig eller
blef åtminstone aldrig utlöst. Staden förblef länge obetydlig
och hade ännu omkring 1820 endast ungefär ett par hundra
innevånare. Och, då många förhållanden icke voro noga
bestämda, så invecklades staden ofta i tvister och krångel dels
med den myndige kronofogden öfver Jämtland och Herjedalen,
Per Lidsten, dels med grannarne i Odensala, dels med de
militära myndigheterna m. fl.
Att Östersund äfven under denna sin första
barndomsperiod icke var i fullkomlig saknad af de allmänna förströelser,
som bruka åtfölja stadslifvet, kan man sluta af en kongl.
skrifvelse, daterad den 5/3 1807, genom hvilken förordnades, att 1
à 2 riksdaler skulle till förmån för kongl. dramatiska teaterns
fond uppbäras för hvarje föreställning af skådespelare,
taskspelare, skuggspel, djurdansning och vaxbilder. Äfven funnos 3
à 4 krögare.
Jämväl där borta i Rödön hade stora förändringar timat.
Z:s barndomshem var ej mera det samma som förr. Vid tiden
för distingen 1795 hade den gamle Zetterström sista gången
gästat Stockholm och Upsala. Sedan hade han slagit sig till ro
på Bytorpet, men hade vid 1803 års början öfvertagit själfva
Bygården på arrende af herr Erik Tideman, som inackorderat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
