Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
medicinska; därefter (i december 1819) öfvertalade han
Romanson till att hos Z. föreslå, att han skulle afstå ifrån sagda
befattning och låta Romanson själf få den. Därpå kunde Z. så
mycket mindre gå in, som han i så många år icke blott skött
Afzelii professur, utan äfven haft mycket arbete dessutom. I
början af februari månad 1820 tog Afzelius afsked, hvarefter
det beslöts, att annons om den lediga platsen skulle införas i
tidningarne; något, som aldrig händt förut och som skulle
komma att fördröja utnämningen.
Bland de medsökande var äfven professorn i Åbo, Isr.
Hwasser, Z:s en gång blifvande efterträdare, hvilken dock denna
gång icke kunde komma i fråga, då han icke företett intyg
från kejsaren af Ryssland, att han finge söka befordran
utomlands. På förslaget uppfördes därföre Zetterström, Romanson
och Rabben; den 22/9 samma år följde Z:s utnämning, hvartill
Afzelius sedan gratulerade. Fullmakten utföll den 29/9.
Z. stod således vid det mål, som han långt för detta
föresatt sig att sträfva till. Redan den 1 februari 1795 hade han
lofvat sin far, att han en gång skulle blifva ordinarie professor.
Tack vare Försynens underbara skickelser och sin egen energi
hade han nu infriat detta löfte.
Den 2/11 blef Z. högtidligt insatt i sitt nya ämbete. Kl.
11 f. m. mottogs han på konsistorium af ärkebiskop
Rosenstein och sine blifvande, mangrant samlade ämbetsbröder, bland
dem äfven Afzelius. Kl. 1/2 12 afgick man i procession till
Gustavianum, där Z. genomgick den vanliga raden af orationer
till konungen, kanslärn, prokanslärn, de akademiske fäderne och
den studerande ungdomen; därefter höll han sin lectio
intro-ductoria och sist böner. Kl. 1/2 1 återvände man till
konsistorium, där, efter aflagda eder och ett vackert tal af ärkebiskopen.
Z. intog sin plats vid det stora skinnbordet på en af dessa
stolar, om hvilka han förut skämtande brukat säga, att man
blir en ’doctus vir’, så snart man får sitta, på dem. — Han
gaf sedan middag för universitetets rektor professor Lundvall,
lagmannen och nordstjärneriddaren Nensen, professorerne
Bredman och Biberg, adjunkten Themptander m. fl., samt
uppvaktades på aftonen af medicine studerande med sång och lefverop.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
