Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En vintersaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
Stela handen stoppas under rocken.
Snöhvitt täcke skyler frusen tå.
Långsamt slutas tyngda ögonlocken,
och en ljuflig dvala faller på.
Sofva, drömma —
drömma bilder, oförgätligt ömma!
Hemmet, målet för hans hopp,
står med ens för honom åter opp.
Och han ser så tydligt, hur af henne
bordet dukas i ett litet rum;
och på bibeln med dess blanka spänne
hvilar troget modersblicken skum.
Juleljuset
strålar i det enkla, låga huset,
och fast skörden slagit fel,
får han ock af kakan rundlig del.
Sent omsider natten är förgången;
svagt i öster bådas dagens ljus.
Öfver näjden tonar ottesången,
manande till bön i Herrens hus.
Snöig mosse
gömmer liket af en ensam gosse,
kall och stelnad i hvar lem.
Men — han hade ändå kommit hem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
