Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
Efter långa och ansträngande marscher anlände
spaniorerna den 8 november 1519 till det mejikanska
höglandets högsta punkt. En härlig, bred dal, som
ännu i dag framkallar den resandes förtjusning,
utbredde sig för deras blickar.
Landskapets härligaste medelpunkt utgöres af
en stor. sjö, hvars stränder vid denna tid
omkransa-des af små byar, präktiga pinie-, ceder- och
ekskogar samt yppiga fruktfält. Midt i det vida
vattenbäckenet, på en ö, låg den präktiga hufvudstaden
med tjugutusen hus, på hvilkas platta tak härligt
doftande trädgårdar voro anlagda; väldiga tempel,
storartade palats och höga hvita torn skimrade
inbjudande. Till staden kunde man framkomma endast
på långa och breda dammar. Infödingarne sjelfva
kallade staden Tenoehtitlan.
Vid första anblicken af alla dessa härligheter
stodo spaniorerna alldeles förvirrade, ovissa om de
vakade eller drömde. De trodde sig ha blifvit
försatta till felandet, så glänsande och praktfullt tedde
sig för dem alla föremål. Nu ansågo de sig
tillräckligt belönade för alla utståndna mödor och faror;
nu trodde de sig redan i full besittning af omätliga
rikedomar, och nu försvunno för deras ögon, likt
töcken för solen, alla faror, hvilkas föreställning
dittills oroat dem.
Efter ännu två dagars marsch stodo spaniorerna
vid sjön. De ämnade just beträda damvägen till
staden, då derifrån satte sig i gång ett långt tåg af
mejikanska höfdingar, som med aktningsfull tystnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
