Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ket: »med för stafven plöja sjön» betecknas såsom
sådant.»
Wilder mätte advokaten med en forskande blick
och tänkte: »Den der är inte så främmande för mitt
yrke, som han låtsar.» Högt tillade han, temligen
häftigt: »Hvarför dessa frågor?»
»Var lugn min vän! Ni söker en anställning —
glöm inte orden: »med för stafven plöja sjön», de äro
den nyckel, som för er skall öppna det vackraste
fartyget i Newports hamn. Farväl!»
Den grönklädde främlingen uttalade dessa ord
med starkt eftertryck, klättrade hastigt utför den till
tornet ledande stegen, stjelpte omkull den och
skyndade bort.
»Hvad vill detta säga?» utbrast Wilder. Men
innan han ännu kommit till besinning, var
grönrocken försvunnen. Med tillhjelp af de båda matroserna,
hvilka just nu kommo till platsen, kom Wilder åter
ned på marken och beslöt att uppsöka den gåtfulle
främlingen i hans qvarter; ty han kände sig
öfvertygad om att ha funnit, hvad han sökte, nemligen
»Den röde fribytaren», en beryktad sjöröfvare, som
med sina mordiska sällar gjorde hafvet osäkert. Att
uppspåra denne sjöröfvare och taga honom till fånga
hade Wilder for tre månader sedan fått i uppdrag,
och Fid och Scipio skulle dervid vara honom
behjälpliga.
Sedan Wilders efterspaningar och försök att i
staden finna främlingen visat sig fåfänga, lät han
följande natt af sina båda tjenare Fid och Scipio ro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
