Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
len» den hvita flaggan ersattes af en blodröd. Skott
på skott brakade, spridande död och förderf
omkring-sig. De båda fartygen hade kommit hvarandra så
nära, att endast sällan ett skott bommade; till sist.
lade man ombord med hvarandra och kämpade man
emot man.
Kapten Bignall hade länge öfvertager Redan
trodde han sig öfvervunnit sin motståndare, då
plötsligt inemot femtio karlar, med grymt utseende och
beväpnade med knifvar, svärd och yxor, stodo på
»Delfins» fördäck och höggo in på den gamle
kaptenen och hans officerare. Bignalls svärd flög i vilda
svängningar genom luften tills han, träffad af
fiendens vapen likt en gammal trädstam nedföll död.
Nästa ögonblick hördes fribytarens djupa, fulla
kommandostämma. Wilder, som öfvertagit befälet,
kämpade med sitt folk modigt som ett såradt lejon,
och Richard Fid och den svarte Scipio bistodo
honom trofast. Förlusterna på »Delfin» voro oerhörda
under det sjöröfvarena tycktes skjuta upp ur jorden.
Endast genom ett underverk undkom Wilder döden,
ty i samma ögonblick en sjöröfvare höjde yxan
öfver honom ljöd kommandot: »Stopp! Den som lyfter,
ett finger mer, är min fiende! Vi ha gjort vårt
verk.»
Ett förstörelsens och blodtörstens verk såg Wilder
framför sig. . »Kapten Heidegger», sade han och
betvingade sina tårar, »lyckan har i dag förklarat sig
för er, jag ber om nåd och förskoning för de
öfverlefvande.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
