Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nord- och ostliga vindar gjort samling af
stora snö-massor, den ena drifvan djupare än
den andra. Min skjutskarl fick, med
ständiga ryckningar på tömmen och de starka slag
han dermed gaf renen, det raska djuret att
med tom pulke skrida framåt och bana väg,
men då min ren icke mäktade tränga sig fram
med mig genom alla drifvor, fastband han sin
ren vid pulken eller vid en buske och
hjelpte min att med sin börda genomtränga
snövallen. Ibland gaf han mig sina skidor, med
hvilka jag godt kom fram. — Under så tung
färd måste våra redan uttröttade renar ofta
få beta och hvila, eller åtminstone efter litet
stycke väg få flämta och läska sig med snö, då
de ifrån hviloställen icke gärna utan starka
smällar begåfvo sig framåt. Sådana små
uppehåll tjente äfven oss sjelfva till liten
vederqvickelse; ty till hviloställen sökte vi alltid
antingen någon grop, eller sidan af någon
sten eller häll, hvarest stormen icke rasade så
våldsamt. — Hela dagen och natten, till
klockan 2, användes på dessa tre mil, förutan
några smärre omvägar dem vi under nattens
mörker och snöyran gjorde. I yrvädret
kunde jag icke alltid se min ren, huru skulle då
Lappen finna den rakaste kursen på en ort,
der man reser hufvudsakligast blott efter
land och himlamärken. Stundom kommo
väderilar ifrån bergen och hela drifvor tycktes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
