Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stundom nyttjas ock till öfverklädnad en pels, af
hvilken håret redan bortfallit. Är den litet
smord med tran eller fiskflott, så mycket
bättre då i regnväder. Ilelgedags drägten
göres helst af färgadt vadmal, eller kläde af
röd, blå eller grön färg; de äldre och
fattigare bruka dock grått eller hvitt bemväfvet
vadmal. På denna äro uppslagen alltid af annan
färg än sjelfva kavajen. Dessa och i
synnerhet kragen äro utsydde med tenn- silfver-
eller ylletråd och klädningsfållen omges af en
några finger bred klädslist af prålande färg.
Uti bältet hänga, särdeles hos qvinnorna,
hvarjehanda såväl behöfliga som onyttiga
prydnader och skrammeldon, såsom en mindre knif
med metallskaft, några större messingsringar,
en nåldosa, en sax, en messings nyckel, m. m.;
men karlarne bära en stor knif, hvilken på
resor gör tjenst både som knif och yxa till
mindre behof, och har en karl någongång
fångat en björn, hänger dess tand alltid vid
bältet bak på ryggen.
Sedan jag, enligt med Enareboerne träffad
öfverenskommelse, infunnit mig till
Påskhelgen i Enare, der då endast Enare allmogen
enhälligt var församlad, dröjde jag der blott
öfver Långfredagen och Påskhelgen, då jag
om Lördagen besökte begrafningsplatsen,
hvilken ligger på en holme i Enare träsk, något
öfver en mil ifrån kyrkan, samt jordfäste de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
