Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som tillika var smed, med mycken
beställsamhet undersökte om rummen voro väl lästa.
Med väldiga spikar fastslog han de
uthusdörrar, hvilka icke voro försedda med lås. Redan
om natten, då han till kyrkohvalfvet burit de
dyrbaraste af mina effecter, hade han icke
undvikit Lapparnes uppmärksamhet, och de
föllo i förundran, då de märkte att nästan allt
var undangömdt; ty allt sedan år 1805 hade
inga tjufvar passerat orten, och inom landet
funnos inga sådane. Efter denna lilla väntan
satte fyra raska karlar sig vid årorne och vår
båt flöt lätt å Mandojawrres spegelklara yta.
Under skämt och glam gick äfven tiden fort.
Lapparne, som af ingenting lida så mycket
som af oväder, hade sina tusende infall öfver
min drängs namn, ty Tuisko betyder oväder.
Under allt detta passerade vi det ena träsket
efter det andra, hvilka af Utsjoki elf med
större och mindre strömmar sammanbindas.
Knappt tyckte jag mig hafva rest ½ mil, då
en af mina skjutskarlar sade: ”här vidtar
Jorbejawrre, det tionde träsket sedan vi lemnat
kyrkan, och vid denna strand är
Krono-Länsman Högmans vinterboställe; om vi få lof
skola vi här hvila en liten stund. Här var allt
öde och tomt; ty Högman med hela sitt
hushåll var ute på fiske vid Tana elf, der han ock
vanligen alla somrar plägade fiska. En del af
sitt husgeråd hade han medfört, en del fanns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>