Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
ljöd ett bras som af en rasande nordanstorms vinande
vingslag, och ett tjockt svart moln drog fram öfver
gläntan — det var bildat af fåglar, de kommo från
alla håll och slogo sig ned i träd och buskar runtom
kring. Det var kråkor och skrikor, tjädrar, orrar
och järpar, gökar och hökar, ugglor och ufvar, änder
och lommar; det var hackspett och morkulla, skogsdufva och nattskärra, kornknarr och stare, och små
fåglar af alla stånd och klasser.
Alla hälsade först på älgen, somliga med en nick,
andra med ett kvitter aller en drill. Sen satte de
sig att se på jägaren; vart han vände sig såg han
ögon stirra ur det gula löfvärket, han började känna
sig generad och önska sig bort — han tyckte sig se
på alla dessa blickar att det var frågan om något
tämligen allvarsamt.
Men han satt där han satt, liksom fastlimmad vid
stocken. Och ögonen blefvo fler än; det började vimla
af lefvande kroppar både i träden och på marken.
En igelkott kom fram ur ett snår, en flottig smutsgrå
gräfling kröp upp ur ett hål under en sten; råttor och
sorkar och näbbmöss kommo kilande ur varenda tufva,
grodor hoppade upp ur vattpussarna, daggmaskar och
sniglar krälade om varann och en huggorm slingrade
fram under stocken som Karl-Herman satt på. Därtill
kastade sig åtskilliga ekorrar vigt mellan kronorna,
smidiga mårdar klängde i granarna och en kattmjuk
syartfläckig lo dök Upp ur dimman, klättrade uppför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
