Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jägare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
sneglade på lienne varmt och kärleksfullt; men hon
endast gäspade till svar och såg upp mot rymden.
— Fy katten vad här är trist, sa hon. Ska
man då aldrig få lufta på sig och röra på bena ! Det
här husdjurslifvet blir outhärdligt i längden. Ligga
och dåsa i solhettan dag ut och dag in, och äta och
sofva och räcka vacker tass och leta på handskar
och näsdukar åt tvåbeningarna. Jag längtar efter
harlukt och varmt blod, jag längtar ursinnigt!
Hon skakade på sig, grinade så att de bländvita
tänderna lyste i solen, såg bort mot skogen på slutt
ningen ofvanom gården och gick ner för trappan,
stilla som i tankar.
Tjohej reste sig och gick emot henne. Han fick
tag i en gammal skosula och svansade omkring henne
med denna trefliga leksak i munnen; hon brukade i
vanliga fall finna mycket nöje i att slita den ifrån
honom, men nu bara rynkade hon på nosen och såg
öfverlägsen ut.
— Barnsligheter, sa hon. En gammal torr sko
sula. Nej, kom med ett varmt och ludet harskinn i
stället 1
Tjohej kände sig snoppad, svor inom sig öfver
könets nyckfulla lynne och grundade på ett annat
sätt att gaska opp henne. Han försökte med ett
ben, som han hade gömt i en jordhög — hon såg
inte åt det. Han föreslog att de skulle ta ett bad
i viken, äller rulla sig i rabatterna i trädgårn, knycka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
