Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*iiâ
innerligt fint litet hufvud i vit krage ocli svart
sammetshätta.
Hon får hålla sig hemma i stillhet nu, unga frun ;
hon ligger därinne och kvittrar och språkar för sig
själfj dan i ända. Och hennes härre och man kom
mer då och då susande med en godbit, hänger ett
ögonblick på kanten af boet, kvittrar till ett par
toner, si hit, si hit i, hör efter hur det står till med
lilla frugan och kastar sig ut igen i solluften.
Han står och ser på dem, lekaren. Står och ser
på dem länge och spelar och 1er.
Så går han ned till stranden. Han spelar en låt
som härmar vågskvalp och säfsus och gnolar en värs
till den — djupens själar stumma, bleka, upp att
leka, upp att leka! — Och det börjar plaska och
gölja i vattnet, och gädda efter gädda hoppar upp
öfver ytan med mjuka spänstiga höjningar på den
slanka kroppen ; den vita buken lyser, den gröna gul
fläckiga ryggen skimrar i solen.
Längst in i en vik är strandängen öfversvämmad.
Lekaren stannar där, och han har knapt knäpt en
ton på alten, förr än grodhufvuden sticka upp i vat
tenbrynet som en hop flytande korkar. De stå stilla
så och lyssna, sola sig och må gott ; kväka under
stundom kärligt, simma iväg och förfölja varann
med kvicka, smidiga, vackra simtag.
Och ett andpar kommer dragande, sänker sig i
en göl mellan strandbuskarna och flyter omkring därDjur.
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
