Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sungsung - 1. Sungsung och Järgen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Nå, kasta henne i famnen på Järgen då, om
ni har större glädje af det, sade Sungsung.
Nej, det hade de ju ej lust till. Och så be
stämdes det, att den som kunde inte bara befria Sisa
Singila utan. också rifva ner slottet och förjaga Järgdraken, han skulle få prinsässan.
Det var Sungsung nöjd med. Men kanske det
var någon annan som ville försöka sin lycka, tyckte
han, han kunde nog vänta.
Äsj äsj, han är rädd! väste de inhemska
ynglingarna.
— Synbarligen, sade en äldre. Visa honom vad
mod vill säga, gossar!
— Å, gör det! pep en liten ungiluga. Men
skynda er, kära ni, Järgen kan komma!
— Järgen kan komma, ropade flera. Skynda er,
skynda er!
De sägo litet skamsna ut, flugynglingarna ; ett
par smeto sin väg, men en stor svart en flög upp
mot slottet, och en och två och flera följde honom.
De närmade sig försiktigt, flögo litet af och an
och vände om igen.
— Jaså hon är fri nu, det var roligt, sade
Sungsung.
De blefvo åter skamsna och gjorde en ny utflykt
ditupp. En fastnade i en tråd i nätets yttersta kant,
men kom straks lös och damp skräckslagen ned i
fönstret. En annan smög uppför posten, ända upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
