Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sungsung - 1. Sungsung och Järgen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
nt att komma i räckhåll för honom; till och med
Sungsuug kände sig klenmodig och visste inte hur
lian skulle hära sig åt.
Då kommo två människor in i rummet, en man
och en kvinna. Flugorna uppstämde ett lofsurr när
de gingo förbi; se, de dyrkade dessa storvuksna va
relser som gudar och kallade dem härrar öfver alla
flugors lif och död. De inbillade sig att all föda gafs
dem som skänk af dessa gudar, att det var de som
knåpat ihop det första flugparet på jorden, att de
rent utaf voro en sorts flugor, fast i oerhört förstorad
skala, och hade åtskilliga dylika trossatser, vilka
en gammal torr grubblarfluga till och med satt i
system; och det var ett mycket invecklat och knepigt
filosofiskt system, och gudnåde den. fluga som inte ville
tro på det, den kördes hums ut genom fönstret.
Nå, gudaparet varken såg aller hörde den dyrkan
som. ägnades dem; han gick och satte sig vid skrifbordet, och hon stälde ut blomfylda vaser på hord
och hyllor, gick omkring och plockade och ordnade.
Flugorna glömde dem också straks; alla utom SungSling _ han slog till med vingarna som om han fått
en briljant idé, surrade och lyfte; de andra sågo för
vånade efter honom, där han sväfvade hort genom
rummet.
Han flög fram till gudinnan och kröp in i hennes
högra öra. Sjungsjung! surrade han, men mer hann
han ej säga, bortmotad af en ruskuing på hufvudet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
