Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sungsung - 1. Sungsung och Järgen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
Han kröp in i vänstra örat i stället; det gick ej
bättre, nu slog också en stor band efter honom •—det vill säga, stor var den endast efter flugornas
måttstock. Men Sungsung var ej van att ge sig;
än var han i ena örat, än i andra. Det var en envis
krabat, sade gudinnan, och till slut fick han sitta
nog länge för att hinna framföra sitt ärende.
— Sjungsjung! sa han. Jag är inte här för att
kittlas och skoja, och inte häller för att leta efter
matvaror. Jag är här för att fä hjälp, sirru.
Så berättade han hela historien. Det tycktes
nästan som om gudinnan hörde och förstod den; när
den var slut, gick hon åtminstone fram till fönstret,
blef varse spindelslottet, sopade ner det med en röd
fjäderviska och hifvade ut Järgdraken på gården.
— Sirr sirru, nu är jag färdig! sade Sungsung
till kung Moskus.
— Skönt! svarte kungen. Nu sjka det vid alla
jordens Järgar bli bröllopp!
Och Sisa Singila surrade och log.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
