Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sungsung - 2. Sunsung ränsar riket från jättar och troll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«»■a»
att Sungsung fastnat i jättenätet och att det var hans
dödssurr, och skulle just flyga hem till folket med
den glada underrättelsen.
Men Sungsung hade ej fastnat. Det var hara
strängarna som dallrade och klungo, när han balan
serade omkring pä dem, och där kom han uppsväfvande
igen frisk och färdig.
— Inte fans där någon Järg, sa lian. Men stiligt
och lifvat var det i alla fall.
De höjde sig åter, svingade tätt under taket och
flögo fram till en bokhylla.
— Det är också ett trollslott, upplyste infödingen.
Ett riktigt spökslott med många hundra kamrar. Ibland
om nätterna kan man höra ett sorl därinnefrån, och
det fins gamla flugfröknar som ha sett luftiga väsen
flyga fram ur kamrarna och sväfva omkring i luften
med ett hemskt mumlande surr. Det är säkert aflidna
flugors själar, det tro åtminstone de gamla.
— Hörru, det var skojigt, tyckte Sungsung och
rusade in mellan hyllorna. Han surrade om därinne
länge, kamraten hörde honom än här än där. Ett
par gånger blef det tyst, då lyssnade han i spänd
väntan.
Sungsung kom förstås till slut ut igen fullkomligt
helskinnad.
— Det där om själarna är bara skrock, sade han.
Gjorde en sväng, fick syn på ett par småbjörnar på
:i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
