Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sundén, blev gift 1691 med
Margareta Daniel sdotter i Lum
sviken) . Enligt 1576 års jordebok
»efter den nya Refningen och
Skattläggningen» var P.
Mats-son då Crono Landbo i
Lums-vikenn, och där förtecknas hans
årliga sådd, avrads koppar,
»årlig hest», skal tekol. dagsverken
m. m. Ännu 1585 är Per Matsson
K: M: Landbo i Lumswiken, men
året därpå har Anders Larsson
efterträtt honom. 1604 och 05
står endast under Kongl. Maij:ts
Egne Landbor »En gård i
Lums-wijken», »Techte karl utgiör
kohl», 1615, 17 och 18 likaså
»En gård i Lumswiken». Men
1619 års jordebok N :o 3 »anförer
främst uti Boken således:
För-ökt Anno 1619 opå Enn Hans
F[urstliga] N[å]des Hertig
Johans Arff och Egitt hemman
be-nemdt Lumsviken i Sverdsjö Soclm
BILI) 15. HERBRE OCII GRAN, ST. LUMSVIKEN.
Koppar S skepp., Rentade tillförende 2 skepp., blif-
wer 10 skeppund». 1620 upptages under »Konungs Maij:ts Arff och Egne» en gård i
Lumsewlken, 1626 under samma rubrik Lass[e] i Lumswijkenn, fastän gården då icke
längre tillhörde kronan, ty enligt kungabrev av 19 dec. 1622 hade »Lars Nilsson i
Lunds-viken [!] inwägit 30 skepp, koppar uppå förerne hemman och det bekommit under Bergs
frihet». Samme man, gårdens förste enskilde egare, namnes 16335) : Peder Stigsson i
Gräda har pantsatt en brodersdel skog till framledne Petter Cahun [Gahn], som Lars
Nilsson i Lums wijken inlöst och nu eger. Han brukar 1640 jämte (sin son?) Anders
Larsson i Lumswjeks hytta, hans namn uppräknas jämte en rad andra både 1663 och
1695 under »Kiöpt Bergs Frälse Lumswijken», men 1696 stå under samma överskrift
Landt Ränte Mästar Fredrich Brander och Daniel Mårtensson.
I Albrect Steffenburgs handskrivna anteckningar i Dala Fornsal fr. o. m. 1841 läses 2):
»Pä Lumsviken bodde omkring år 1698 Räntmästaren, sedermera Häradshöfdingen [i östra
Domsagan — Södra och öster Dalarna, efter Magnus Persson på Krokfors] Fredric
Brander, död 1712 [hans förfäder i 3 led voro borgare och rådmän i Falun], och hvars dotter
Maria Elisabeth född 1704 bodde här [g. m. rådman Hjort i Falun]. 1742 dog Branders
änka Margareta [Nilsdotter Holmberg] på St. Lumsviken 72 år gammal. 1723 gifte sig
sexmannen vid St. Kopparbergs Grufva [och rådmannen] Elof Jedeur [f. 1688, f 1737]
med Greta Brander på Lumsvik [f. 1697, f 1756]. — År 1751 flyttade Saltpetter Sjuderi
Inspectoren öfver Westmanland och Uppland Cammereraren Eric Reuterhusen till
Lumsviken och hvarest han afled 1757; född 1675 i Stora Rytterne der fadren Eric
Reuter-husius var kyrkoherde och modern Anna Sundia. Hans änka Christina Asplind bodde
sedermera qvar på Lumsviken. — Vid 1758 bodde här [bokhållaren] Otto Wilhelm Wall
född 1721. — År 1765 den 28 nov. gifte sig Rådmannen och Kämners præces i Fahlun
Germund Blankenhagen med Bergsmannen Jonas Ericssons änka på St. Lumsviken Anna
Lisa Berg, han var född i Fahlun 1723 och son till Rådmannen Carl B. och Christina
Folkärn på Hyttnäs, samt dog på Lumsviken den 12 Dec. 1769. — 1776 flyttade Traktören
Gabriel Grönquist till Lumsviken från Stockholm med Sonen Carl Gabriel f. 1762» — han
och hans maka Madame Christina Norin skänkte en altartavla till Sundborns kyrka, och
*) I en handling i Dala Fornsal.
*) Här med tillägg dels ur ömbergs Svenska Ättartal 12, dels av dr Nils Salilström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
