Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
två mindre stenar — annars skulle det rulla ner över Hobborn! Där från
Björnmyrbergets vilda hällstup ser man mellan ståtliga tallar och granar ut
över bygd och sjöar i djupet: Svärdsjö kyrka som en vit prick langt bort i
nordöst, Toftans ljusa band närmare med Bäckänge och sågen på andra sidan
och på denna Romarbacken neri skogen, vidare Sundbornsbyn, Kårtäkt,
Hobborn, Hobbornssjön och gårdarna kring den — Lövnäs, Lisselhaga, Karlborn
— Vettberget därovan och Flyberget och Råberget i bakgrunden.
Björnmyra är en liten höglandsby som en oas mitt i skogen nära »Runde»,
såsom vägens högsta punkt kallas även här. Det berättas att två gruvarbetare från
Sundborn på väg till Falun mötte en björn som satt och sov på en myra; den
ena frågade den andra, om han tordes gå fram och ropa i örat på björn, det
gjorde han, och björn sprang skrämd till skogs, och så fick myran och byn sitt
namn. 4 gårdar, i Hellströms bodde förr soldaten och kyrkvaktaren Brus,
Gökens har en liten stuga med enkel brokvist, en vacker lönn och en liten
alm, Norbergs är störst och stortrevlig, med en allé av härliga lönnar in till
mangården, flankerad av två stugor, den ena med kök och kammare, den andra
med verkstad och kammare, samt därinnanför rymlig fägård med hus på tre
sidor och portlider i ett hörn1). I fjärde gården bor f. d. stationsinspektoren
i Sandviken H. R. Holmquist — han har byggt på en gammal stuga och röjt
runtomkring, brutit massor av sten och byggt finfina stenmurar och en grotta
och anlagt en prunkande blomstertäppa och frukt- och köksträdgård, och han
har höns och kalkoner och gäss fast inget vatten. Gården är över 300 år
gammal enligt bevarade handlingar, den äldsta från 1617, och här bodde på
Steffenburgarnas tid en lappskomakare Mäster lvus eller Kos (= Erikols)
och hans syster Kos Lisa, en riktig kuckelgumma med stor praktik, sedan gift
till Ramsnäs. Deras far kallades Oser Hanse, men det tyckte han inte om; när
en kallade honom så, sprang han efter en eldbrand och brände honom i håret
å sa: »oser dä åv mäg eller oser dä åv däg?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
