Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slutmarschen in till Falun med C. L. själv som vandringskamrat — den gena
svala skogsvägen över berget (förbi Björnmyra). En gammal köivåg, däi
många vandrare ocli många foror i svunna tider dragit in till den gamla
gruvstaden vid Falan». Carl Larsson själv har också skildrat promenaden dit
denna väg och hemmet vid Blindgatan i Falun (i »Åt Solsidan»).
Strax intill Lilla ligger Stora Hyttnäs, skilt därifrån av kanalen fran
kraftstation — förr gick St. Hyttnäs gårdsplan fram där, stenlagd med portlider,
och i närheten syns grundmurar efter »gamla byggningen». En lärkträdsallé
leder intill gården1), ljuvligt belägen på en udde i strömmen, som brusar och
sjunger under en lång och hög storkrokig timmerränna från
kraftstationsdam-men2). Två envånings boninghus, båda rödmålade med vita foder och
vindbräden, manbyggnaden uppförd på 1840-talet av häradsskrivaren L. G.
Raths-man, med bred frontespis och tillbyggd öppen yeranda, den mindre och äldre
kontorsbyggningen med utbyggd förstuga, bergslagsportal — överstycke på
konsoler med droppar —, dubbeltrappa framför den med blomsterurnor på
räckets 4 stolpar och plåtflöjel med årtalet 1823 på stång på nocken. Bredvid
står också ett gammalt risigt lärkträd, och husfruns
»älsklingssysselsättning-är att pyssla med blommorna» i sin stora välvårdade trädgård med slingrande
gångar. Över alla blomstren, bland dem många sorters rosor, och mellan
bär-och fläderbuskar och syréner välva stora träd sina kronor — lönn, rönn, hägg,
klippta granar, mäktiga almar, gamla väldiga pilar, körsbärs- ocli päronträd
och aplar, bland dem en jätte som sägs vara 250 eller 300 år, ihålig ända
ner till roten, lappad med plankbitar (under en är ett fågelbo), plomberad
med cement och hophållen med järnband, nu delvis invuxna i barken.
Den gubben kunde ha mycket att förtälja — liksom en rikt krusad
mässingsmortel därinne med årtalet 1653. Ty gården har en lång och märklig historia,
om den ock ej är bland de allra äldsta i socknen. Namnet möter veterligt
första gången i slutet av 1500-talet, enligt Hiilphers: »Boställen finnas här
icke utom Pastors, Af de mäst bekanta ställen är Hvttnäs, som i förra tider
Avar et Adeligt Säteri, nästan det enda i Dalarne [?!]. Kon. Johan Ill:s
bref af d. 2 Martii 1570 nämner om en wret, benämd Hyttnäs, liggande i
Sonne-born på Korberget, som Vår tjenare och Lakei Stig Hansson giwit tilkänna,
i Kon. Gustavs tid kommit under Cronan». 1640 års karta har två
bergsfrälsehemman vid Ilyttnäs. Då eller tidigare egdes det ena av bergsmannen
Anders Räf, vars dotter Carin i sitt första gifte blev Christopher Olssons (Gyllen
knosters) i Nor tredje hustru; »när han blef adelsman, har hans wapn hängt
wed en gullkiädia och fans uthi Asessorn Silfwerströms sterbhus, medan
Silfwerströms swärmoder \Var den sista hustro till denne mannen», skriver
Jacob Ingelsson. Hvttnäs var troligen någon tid tillhörigt Christopher
Olsson, som ju också genom sin mor härstammade från Sundborn och
Simla-ätten: hans morfar var den förut nämnde Erich Joensson på Uggelviken,
Henric Simlas sonsons son 3). Hans måg i första giftet Claes Döpken [Depken]
0 Bergsl. exp. 1919.
O Rännan är nu bortriven.
3) Christopher Olofssons far var (enl! Helmer Lagergren) Olof Jonsson, fogde på Bcms
Hyttegård 1557 och egare till Främsbacka — han hörde alltså ej till ätten SwinhuVud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
