Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tv Å KTÄ ET
fierdi. “ii» räknades jämto
»Gränna» i Sva ro sjö1) alla
byar och gårdar kring
Sund-bornsån, till »Hedha
fier-clingb» all bygd öst om
Årborget (även Lumsviken).
Rupstjärnslieden, röset på
heden ha vi hört förr;
Sund-bornsheden förekommer ock.
»Hekarsjön eller kanske
rättare Hedkarlssjön», skriver
Adalrik Steffenburg;
Hed-karlsjön stavas namnet på
generalstabskar ta n, men i en
handling från 1748
Ickarvs-sjön2), av Hulpliers
Iliekar-sjön, på kartan 1825
Heckar-sjön. I bygdefolkets mun blir
det närmast Ikkerrsjön eller
ligen hetat och bör heta Ekorrsjön.
Snndbornsheden kan på visst sätt nästan sägas vara en fortsättning av
Bengtsheden i Svärdsjö. Socknarna ha ju hört samman, delvis ända fram till
våra dagar, och i fråga om naturen påminna de åtskilligt om varann —
rullstensåsen är en sträng, som binder ihop dem, där den stryker fram mellan
bygdkransade sjöar inom bergens och skogarnas ram. Men ändå är det nära
nog som om man komme in i ett annat landskap, när man passerar råstenen
mellan socknarna — åtminstone om man förut besökt och minns
Sundborns-byn och gårdarna kring Hobbornsjön. Då skulle man hart när vara böjd
att anse rågatan mellan Svärdsjö och Snndborn också vara den stora gränsen
mellan Övra och Nedra Dalarna — eller Öster Dalarna och öster Bergslagen
— eller efter gammal uppfattning kort och gott Dalarna och Bergslagen.
Svärdsjö har haft och har alltjämt en bondekultur, i mycket likartad med
Öster Dalarnas, endast med enstaka utlöpare från Bergslagen (Svartnäs och
Svartvik, Vintjärn och Åg). Sundborn däremot har åtminstone varit en
full-lödig bergslagssocken — en herrgårdarnas och bergsmansgårdarnas och
hyttornas bygd. Man märker kopparstadens närhet — Sundborn kunde med större
rätt kallas en farstu till Falun än till Bjurs. Här möter man ock i flera
by- och gårdsnamn det i Falutrakten vanliga -arvet, som saknas i Svärdsjö
och Enviken; gårdsnamn av samma typ som i övra Dalarna, talrika i de
två sistnämnda socknarna, ha såvitt känt blott i ett fåtal fall förekommit
i Sundborn.
Största frändskapen med Svärdsjö finner man öst om Årberget — »bort i
sockna». Men även här ha bergsmän och frälsesläkter bott, och räknar man
hit Superbacka och Backa, Danholn och Risholn — och Korså Bruk borti
b Se min Svärdsjöbolt sid. 138.
b Linge, a. a. sid. 151.
K. E. F. 1925
BILD 122. ICÅKTÄKT.
Ikkern, vadan somliga mena att den ursprung-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
