Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fruktsodling och annat och
kurser i konservering,
bokföring för jordbruk, svenska
språket m. m. —
Adalrik Steffenburg
antecknar att äpplen, körsbär,
plommon och krikon trivas
bra och lämna god frukt,
samt uppräknar en rad
mindre vanliga vilda växter:
liten biåsört (Utricularia
minor) och myggblomster (Malaxis
paludosa) vid Kvicktjärn, vårärt
(Orobus vernus) och klippglim
(Silene rupestris) på •
Kvick-tjärnsberget, skogssäv vid
Sund-bornsån och flerstädes, Veronica
villosa (?), storklocka
(Cam-panula persicifolia), nattglim
(Silene noctiflora), f lenört
(Scrophularia nodosa) på
Nygärdet vid Sundbornsbyn, nysört (Achillea ptarmica) bl. a. där och vid Kolbergsbo,
fjäll-timotej (Phleum alpinum) och korallrot där, den senare även jämte try vid Rostberg,
skuggviol (Viola umbrosa eller Selkirkii) vid Hobborn, rödnate (Potamogeton rufescens)
i Hobbornssjön, ormbär (Paris quadrifolia) på Killingholmen och flerstädes, tibast vid
Skuggarvet, skogsvicker vid Laktjärn, mosippa (Pulsatilla vernalis) vid Ramsnäs,
gull-pudra (Chrysosplenium alternifolium) och åmöga (Ranunculus lingua) vid prästgården,
skavgräs (Equisetum hiemale) vid Prästtjärnsbäckens utflöde i Sundbornsån, fetknopp
vid Karlsbyn och Tofta brunn, knölklocka (Campanula rapunculoides) vid nedra Danholn,
gullklöver (Trifolium agrarium) vid Rislioln, stormhatt vid Trostbäcken, lundnarv och
skogsnarv (eller stjärnblomma, Stellaria nemorum och Friesiana) vid Korsån samt
åkerbär här och där. Vartill kan läggas att flockarv (Androsace septentrionalis) växer
ymnig norr om Danholn, där den har sin nordgräns1), samt att dvärgbjörksnår kläda
Toftmyran liksom de flästa mossar i trakten, särskilt österut bortåt Råberget och
Logärden.
K. E. F. 1925
BILD 198. FRÅN BLIXAS. TORVMOSSAR I DALEN, BLIXBO
OCH ÅSEN I BAKGR.
Dvärgbjörken heter Fredagslöv, prästkragen vit och färgkullan gul
åkerkulla, blåklinten rågblomma, maskrosen smörblomma, odon hundblåbär4) —
och skogskovallen heter pligg, ett ganska träffande namn. —
När två tröska med slaga, heter det: du å jag, du å jag! När tre tröska:
en fattas, en fattas! — och när de är fyra: rock å väst å tu par byxor!2)
En upptecknare 3) skildrar linberedning på sockenmålet, vilket »nästan helt
och hållet sammanfaller med Falu-dialekten» enligt Albrect Steffenburg, som i en
ordlista räknar upp en rad »Provincialismer i Falu-trakten» 4): Fösst skär-ä [==
skall det] såss, så skär-ä riväs öpp, så skär-ä repäs åv knöppän, så skär-ä binuäs
fittjä älä små kuddä, så skä-n ha-ä i sjön [långt ö] å rötäs å så skä ä tass öpp
å törkäs å klubbäs. En fa te ldubbän i tjörkbyn å då läggs fittjanä inundär
J) Enl. P. W. Wiström.
2) Carl Larsson i »Spadarvet». Se min Svärdsjöbok sid. 213.
3) Elis Herdin, Texter från Sundborn, i Landsmålsarkivet, Uppsala, upptecku. 1897
efter Kristina Svedell i Bossarfvet (f. 1819).
4) Se Bilaga 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
