Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iii. altså°dömhrW S<))m llar utlli jnteressera, nu alle närwarande, hade liär emot
s^Tenc* ,vjd 4Q , r j1 1 c,ta’ som ofwanförmälht älir, stadigt, fast och oqwaldt
Si r ™ t,en. «■ fä nägot sätt bryter,
fih- la t (168) 1 8 a stiöm verkställd avskrift ur Sundboms Tingslags Dombok
BILAGA 6
till sid. 87.
Runorna i Silfverströmslca boden.
bii. mag. Karl Söderberg skriver: första runan i första och andra ordet, »som
egentligen .ii en sammanskrivning av T och It, kan tänkas vara en sirligare form av II,
anländ i uddljud till skilnad från slutljudande It (urspr. lent r-ljud). H, som i den
germanska i uni aden betecknar h, är troligen en sammanskrivning av N och A.» Första
runan i tredje ordet »är stunget B, alltså — P, med en detalj utplånad» ; tredje runan i
sista ordet »är I med en av sidostaplarna ev. utplånad». En tolkning »är naturligtvis
ytterst lansklig, dä man ej vet, från vilken tid inskriptionen härstammar och huruvida
nägot tecken eller delar av tecken äro utplånade. Jag gör likväl ett försök och läser:
(T)IlUXAIt (T) RISTI PIATHUR (PIETHUR) IATSI (IETSI). Som översättning
föreslår jag: Runor ristade Peder hit. Tolkningen av sista ordet är dock mycket diskutabel.
Formen iatsi (eller ietsi) är mig veterligen icke känd, men den kan tänkas vara en
diftongiserad form (vanlig i runsvenskan) med tillägg av en adverbändelse -se (vanlig
i många andra förbindelser). Om iatsi kan tänkas som två ord. som sammanskrivits
(t. ex. av brist på utrymme), kan det ev. betyda ’i Atse’, där Atse då skulle vara
by-eller gårdsnamn1). Båda försöken till tolkning äro emellertid i hög grad hypotetiska.
Jag har underställt min tolkning dr Lars Levanders sakkunskap, och han finner den
ingalunda osannolik, men vågar ej närmare yttra sig om denna rad. som han anser
vara mycket svårtydbar.»
*) Ej känt frän Sundborn.
BILAGA 7.
till sid. 93.
på Karlborn.
åtskillige, vid Tinget på Koppar-
Dombrev av 15)5 om arvstvist
Ur Häradshöfding Jöns Perssons Dombref, rörande
berget, forekomne ärender.
Anno Dominij. 1545. hultz på Kåperberghedt then 14 daagli Aprilis Ting. och såte
thenna ffor Retta.
Nemden, Nijls Hansson, Oloff Jonsson, Erick persson på Höijen, Hans persson Nijls
olsson Erland j Bodha Lasse Hansson Peder Olsson på gambleberghet Jacop Hansson
Ingemaar Johansson Oloff Markwardsson Erick alffson.
Kom ffor retta Hustrw Karin Lage Jåpssons effterlewerska på Karleboren och lade
tw Permansbreff j Retten, lydendes huru forme Laghe hadhe lööst ett hemman på for:de
Karleborenn aff Jöns Horkarli1) for tyuffw halfftreddie skepuund kopar, och Lasse
Wel-kensson wilde och lösadt vnder sigli effter han waar så näär skijller som then andre
Brodersonen och nyuta samma afslagh. Jach loot thet till Nemdene, the ransakade och
for sanna funno, adt medban förranemde Jöns Ilorkarll stood ther fför retta sielffwer
och bestood Laghe och Erick Jonsson samma tilgifft och jcke Lasse Welkensson, och som
Sweriges Laagh förmäler, thet man må göra aff sijna Afflinge hwad honom synes etc.
men b,var Lasse Welkensson will stllgha jnd v<li samma Brodersdeel, skall han Jeff,™
Ellowa skepund kopar och Fen, Lispunnd H,var Lasse icke w,lde s.gk Ler medt lata
atnöiia bödh Jach honom weddia vnder Laghmans dom thet tan^cke^lde^^ ^ i
i pfternamn!) förekommer ock i 1558 års Jordebok N:o
9 »Jöns horkar» (egendomligt efternamn Lumsviken, Sundborn).
21 för »Bengsheden i Swerdesio» (enl. hanen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
