Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BILAGA 8
till sid. 98.
Anders Carlborrjsson.
Ur prosten C. Fr. Petterssons levnadsteckning.
Efter undervisning i liemmet lärde sig ynglingen Anders »bokföring och
kameralkunskap af den i sådana ämnen väl forfarne häradsskrifvaren Rathsman å Hyttnäs»
och blev en av de 4 första bergsmanssöner som intogos i Falu Bergsskola, då den
öppnades 1821. Hans brist på humanistisk bildning och teoretisk underbyggnad voro hin-
der, som i början i förening med hans envishet hotade att ruinera honom, men som
över-vunnos tack vare stöd av brukspatron Gahn på Främsbacka. Envisheten yttrade sig
också i hans vägran att gå med på införandet av »sambruket» vid koppartillverkningen
i Falun och hans avoghet mot Bergslaget, som märks i donationsbestämmelserna, där
Korsä Bruk uttryckligen undantages. Han var och förblev »brukande bergsman», som
vid sin hytta på Elsborg hade nästan allt sitt arbetsfolk från Sundborn såsom smältare,
kallrost- och vändrostarbetare jämte malmsynare och skrädningspersonal *) • —- Han lät
aldrig fotografera sig, men beskrives såsom »reslig till växten med skarpt markerade drag,
fast blick, rak näsa och tillsluten mun», vilket allt vittnade om beslutsamhet och kraft.
»Sina vänner tog han sällan till råds vid sina företag; han begrundade dessa i stillhet,
och när han moget öfvervägt sin plan, satte han alla krafter i rörelse för dess
verkställande. Aldrig inhemtade han t. ex. skolrådets eller dess ordförandes tankar om de
skolhusbyggnader, han tänkte uppföra; han skickade dem blott en skriftlig underrättelse
om sitt fattade beslut» och »begagnade till språkrör och ombud sin gamla bepröfvade
vän organisten J. E. Ericsson». Invändningar och anmärkningar tålde han ej, än mindre
motsägelser. Men han var »en man bakom ordet», alltid pålitlig, oegennyttig och
hjälpsam ; »penningar egde för honom intet annat värde än såsom medel till utöfvande af
välgörenhet».
»Hans lclädedrägt var alltid enkel, hans uppträdande värdigt. Vän af musik,
skaffade han sig en orgel och spelade äfven derpå», fast han aldrig kom långt i den konsten.
1 hemmet rådde patriarkaliskt regemente och gammaldags ordning, husfaderns vilja var
lag, och det kunde aldrig komma i fråga att betvifla visheten af hans ord och
föreskrifter. Husordningen var noga bestämd, alla behof blefvo i god tid påtänkta, så
att t. ex. den spannmål, som skulle användas vid höstbaket, maldes redan föregående
vår. Mjölk såldes aldrig, utan dermed uppföddes kreatur, skinande af fetma och
välmåga. Visthuset var alltid väl försedt, hvilket besökande gäster kunde intyga, värdfolket
väl klädt, hvilket behöfdes i det dragiga boningshuset med dess kalla förstugor. De voro
båda sjukliga och besökte flera hälsobrunnar; »under spanandet efter botemedel kom
uppmärksamheten att fästas vid Tofta brunn, som C. från den tiden omfattade med
stor förkärlek» — han bildade ett bolag för uppförande av brunnshus och
samlingslokal, intresserade en läkare i Falun för företaget och donerade därtill jord och en
fjärdepart (7.000 kr.).
»Ju närmare det led mot slutet af hans lif, desto rikligare flödade C—ns
väl-gerningar öfver Sundborn: han hade ej bygt ett skolhus färdigt, innan grunden lades till
ett annat. Men planmessigt ordnade voro alla hans företag, ända till de sista; derom
vittna hans testamenten och gåfvobref, icke mindre än 13 till antalet.» Under sin lifstid
skänkte han 24.500 kr. till 4 skolhus, enkehuset i Sundbornsbyn och barnmorskans
bostad, fattigvården, orgel till folkskolan, järnstaket kring kyrkogården och omgjutning
av storklockan. Och genom testamenten gav han bort all sin övriga egendom och
förmögenhet, inalles 204.000 kr., bestående av gårdar, kontanter, fjärdeparter samt aktier
i Kopparbergs Enskilda Bank, Falu Boktr. A.-B. och Gävle—Dala järnväg; därav till
släkt och vänner 44.200, tjänstefolket 0.700, Sundborns kyrka 500, fattigvården 02.000
(vari ingick egendomen i Risholn till fattiggård), skolväsendet omkring 45.000,
Döv-stumsskolan i Falun 14.000 och Eugenialiemmet 1.000. Även till Fornby Folkhögskola
J) Enl. stigare Thorslunds anteckningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
