- Project Runeberg -  Med Dalälven från källorna till havet / Del 3. Söder Dalälven. Bok 4. Stora Kopparbergs socken /
146

(1919-1939) [MARC] Author: Karl-Erik Forsslund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gust. Eriksson, Grycksbo, foto.
BILD 166. ÅNGBÅTARNA NAJAD OCH RUNN VID KORSNÄS
KAJ. SPRUTHUSTORNET I MITTEN.

1716 var Främsbacka hyttan
öde, men följande alla gångbara:
Nyhyttan, Wellam Anders hytta,
Swesshyttan (Svedens),
Rottne-byhyttan med 2 ugnar,
Helsing-gårdshyttan och Korsnäs hyttan.
Den sista drevs på 1750-talet
jämte Sveds-hyttan av Pehr Moræus,
6 ugnar voro då fortfarande
gångbara: Uno Branders
arvingar brukade i Främsbacka-hyttan,
Wellam Andersson med
intressenter i Gammel hyttan, Ch.
Norstedt i Hälsinggårds- och rådm.
Eg. Lundström i Sandvikshyttan.
Om bergsmännen på Korsnäs,
vilkas gård eller gårdar tros ha legat i närheten av nuvarande stationsområdet (1
bergs-frälsehemman 1686), vet man föga. Mäst omtalad är en, nämnd här förut flera gånger:
den rike bergs råd mannen Hans Israelsson (son till Israel Jönsson på Rottneby), f. 1656,
f 1732, g. 1687 m. Sara Danielsdotter (1667—1741, dotter av bergsm. Daniel Hansson på
Hälsinggården och Elisabeth Danielsdotter). Om honom berättar Albr. Steffenburg (1841):
»Som ett bevis på, i huru stort anseende dåtidens emjbefcs- och tjenstemän stodo, må
följande anecdot anföras. Bergsmannen Hans Israelsson på Korsnäs, på sin tid den
förmögnaste bergsman, skulle en gång följa en sin blivande måg i prästgården, och för
att ej bära sig för tafatt åt gick gubben hemma och läste öfver hvad han skulle börja
med när han kom till högvördig prosten (troligen prosten Ekman) och som var af
följande lydelse: God morgon Högvördig Herr Doctor och Prost säger jag, säger jag.
Wälkommen fader Hans Israelsson säger han, säger han. Jag kommer till Herr Doctorn
och Prosten med en brudgumme, säger jag, säger jag. War så god och sitt ner fader
Hans Israelsson, säger han, säger han, men jag sätter mig intet ändå jag. — Denne II.
Israelsson som bodde på Korsnäs der han ock hade sin hytta, brukade roa sig med att
skjuta änder i en straxt nedom sin gård belägen liten tjern, Hans Israelssons kärn kallad,
och som igenfylldes till brädplats när sågen anlades. En gång lärer det händt, att Gubben
förgäves sökt komma inom skotthåll på sina kära änder, och då han i förtviflan
der-öfver fält följande, ännu i behåll varande uttryck: Litet skärsten i hyttan, klen Brodd
och int vill änderna bia! Gud vet hvad en fattig karl nu skall föda sig af.» — Rådm.
M. W. Collén har ock i sina Falu-minnen en historia om Hans Israelsson: han utbredde
understundom å täcken på sin gård silfvermynt fjärdingstals och vände det själf med
räfsa, naturligtvis icke för att skryta, utan, såsom han själv uppgaf, för
nödvändigheten af att vädra detta silfver. —

Hans Israelssons äldre dotter Elisabeth blev husmor på Sveden (Linnés svärmor),
hennes syster Christina (1702—1782) äktade l:o 1725 handl, på Yttre Asen och
kyrko-värden Uno Brander (1689—1739, svåger med Erik Wellamsson på Främisbacka1), 2:o
1742 Anders Ehmström2), som övertog Korsnäs bergsmansgård (1708—1783, son till
bergsrådm. Anders Larsson- på Åsen och Anna Trotzig, sondotter till den rike Anton T.
i Falun och omg. m. prosten Johan Lindh i St. Tuna). — Senare bodde här
liovrätts-notarien Jan Magnus Hellsén (f. 1786, f 1874) till 1863, då han flyttade till sin gård Lilla
Kårarvet, farbror till »Fersens dragoner» och g. m. Elisabet Falhem från Hälsinggården,
1792—-185S).

1859 blev järnvägen färdig, byggd av Claes Adelsköld, som året därpå
skildrade »En uflygt med Gefle—Dala Järnväg»: Korsnäs är dess betydligaste
mellanstation — stor bangård med prydliga byggnader, själva stationshuset
»uppfördt i en irregulier Schweitzerstil», omgiven av pågående planteringar.

1) Se Bil. 15 och Sv. Ättartal 12.

2) Hans son med samma namn, f. 1743 i Korsnäs, t 1825, var lantmätare och bosatt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:17:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fkefrandal/304/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free