- Project Runeberg -  Med Dalälven från källorna till havet / Del 3. Söder Dalälven. Bok 4. Stora Kopparbergs socken /
194

(1919-1939) [MARC] Author: Karl-Erik Forsslund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Anton Svab på 1070- eller 80-talet. Ett av dem liar
synnerligen stort kulturhistoriskt värde, troligen det
enda nu levande i Dalarna från 1600-talet som
tydligt visar, att man ympade fruktträd redan då —
ympen syns, en stor knöl, och det bär frukt rikligen
alltjämt liksom flera andra gamlingar. Ett har lagt
ikull sig av ålderdomströtthet, men en hel lång rad
av yngre träd har vuxit upp ur den gamla stammen,
de bära också frukt och kunna stå i sekler än. Ett
annat är halft omkullfallet, står liksom på knä —
och ett bär det s. k. Gubbäpplet och »är säkerligen
moderträdet för Gravenstein-äpplet, det är nästan
som en dröm ur Tusen och en natt!» utbrister
örta-gårdsmästaren — men låt det behålla »sitt
visdoms-fulla namn Gubbäpple!» Toppen är borta, en av grenarna har av
ålderdomsskröplighet fallit ner, man har kastat jord över den och den har slagit rot
och vuxit upp igen.

Också utomkring trädgården är växtligheten rik och yppig — där är en
reliktlokal, en sydluta skyddad mot nordan av barrskog, med ett par gamla
fiskdammar, förr förbundna med en kanal. En bäckdal med höga kullar, en
verklig liten Säterdal, är full av väldiga ormbunksnår, som också frodas högt
upp i torra backen, där är alltså bergsyra i marken, och den kan på sina
ställen om våren vara alldeles blå av blåsippor. En annan dalgång fylls av
älggräs och vändilrot och lindplantor — gamla lindar höggos här 1910 »av
okunnighet», säger gårdsegaren beklagande. Här hittar man vidare try,
surtorn, olvon, tibast, trolldruva, skogsvicker, vårärt, bergslok, vildros, måbär,
körsbär, krusbär, vinbär, färgkulla, ängsnejlika, blåklocka, tveblad, korallrot
och underviol, förr även Guckusko, men den har ej anträffats i senare tid1). —

9 Ovanstående delvis efter E. Klefbeck: Biologiska strövtåg i Falutrakten samt
Gunnar Andersson och Selim Birger:

I)en norrländska florans geograf,
fördelning och invand
ringshistoria — där antecknas också bl. a.
olvon vid Bergsgårdens station.

Borga och Harmsarvet, brakved
vid Gr.vcksbo station,
Harmsar-vet och Kårsgården, Ajuga
py-ramidalis vid L. Kårarvet. P. W.

Wiiström meddelar nordgränsen
för några växter: tallört
(Mo-notropa hipopitys) flerstädes, t.
ex. vid Hornberget och
Gruvri-set, ängsnäva (Geranium
pratense) vid Stenbacken,
topp-målla (Blitum capitatum) vid
Grycksbo, rakstarr (Oarex
stric-ta) vid Varpan och Vällan,
vat-ten-aloe (Stratiotes aloides) i

ett kärr vid Rottneby (se Käll- K E F 1025

skrifter i del I bok 1 Storfin’. bild 221. iiedbergs i mörtsjöbo.

K. E. F. 1025
BILD 220. PORTKLAPP,
MÖRTSJÖBO.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:17:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fkefrandal/304/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free