Med Dalälven från källorna till havet / Del 3. Söder Dalälven. Bok 4. Stora Kopparbergs socken / 199 (1919-1939) Author: Karl-Erik Forsslund Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

därtill under samma överskrift
— alltihop ligger kring Lilla
och Stora Vällan, sjöar med
flyn och vass-stränder och
halft igenvuxna vikar samt
förbundna, med en bäck lik
en fin kanal under en
tunnvälvd bro — på den är en
grind, som skall hindra
fiskare att dra över farkosten* till
Lill Vällan, där fiske är
förbjudet. Vällorna (3 st., till
Södra hinna vi senare) voro
förr rika på fisk och kräftor,
sen blev det sämre på grund
av inplantering av ål på
90-talet, nu har ålen börjat
minska och kräftorna öka, små
i sjöarna men stora i bäcken,
och man har släppt ut gädda
och siklöja. I juni 1929 bildades vid möte på Götgården Vällans
Fiskevårdsförening, som omfattar alla tre sjöarna, genom rekonstruktion av den år 1919
stiftade Stora och Södra Vällans Fiskeriförening.

BILD 226. STUGA VID VÄLLGÅRDEN MED SYRENHÄCK OCH LÖNNAR. K. E. F. 1925

Om sjönamnets uppkomst berättas, att när Krondiket till Falu gruva
grävdes från St. Wällan, anhöllo bergsmännen hos drottning Christina att få
dämma upp sjön. Ja, väl an! svarade hon. En typisk namnförklaringssägen
således, som ingenting har med verkligheten att göra — eftersom både Wällen
och lille Wällen omtalas redan 1492[1].

I denna urkund nämnas ock täkter i Morene hakensbacka och käringeboda wäster
bäcken wid Wällen — Håkansbacka och Käringboda höra båda enligt Krönigssvärd till
bergsfrälseegendomen Morbygden. 1539 är Jåp i Moren »fri för fattigdom» och Johan
skräddare fjärdepartsegare och landbonde på den efter Måns Nilsson i Aspeboda
sakfällda gården Moren. På T. Söderbergs karta 1569 står väst om L. Vällan Morabygden,
norr om sjön en bergsfrälse- och kronogård Moran, norr om den en bergsfrälsegård
Kärlinghoda och sör om Moran en d:o Kolarebacken. 1571 skatta i Moorebygden: Joen och
Nils gummundssöner i Moren, Lasse gummundsson, Lasse Olsson (Knut Perssons i
Varggården landbonde) och Bertiill finne (K. M:ts landbonde), alla i Morn, samt Anders
Simonsson i Kergeboda (Käringbo, också Knut Perssons landbonde), h:u Malin och Per
Olsson i Jämttegården och Eriick Siuardsson mellan vellana[2]. 1612 gav Olof Knutsson
i Morbygden en Sölf skiedh i skatt, 1630 voro Carl Nilsson, Hans Matsson, Anders Jönsson
och Anders Matsson bergsmän i Morbygden. På Nova Del. stå Morbygden, Wellernar,
Dammarna till Grufwan och Näfwerberg, på Tab. Geogr. Jämptegården, 1 täktekarlshemman
norr om Backegårdarna, 3 bergsfrälseegondomar, Mora Bygden mellan dem och 3 likadana
i öster, Kolbacken 1 d:o vid Lille Wällans nordvästra vik, Wälle gården 2
täktekarlshemman sör om sundet mellan Lille och Store Wällan. Från Slångetiärnet går en å
mot sydöst till Gäddetiärnet, norr därom ligger 1 bergsfrälsegård, väst om ån 1 d:o
Piltarebo, sydväst därom 1 d:o Näffwerbärgh, söder därom (norr om Jämtgården) 2 d:o
Kiäringebo och Höökebo. 1639 dog Lars Persson i Moorbygden, 1640 voro Michill Larsson

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>