Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oeli placerade hattar i fönsterna för att göra troligt, att han hos sig hade
främmande. Till sitt yttre särdeles prydlig och väl pudrad samt klädd, aldrig
i stöflar, men i tyska skor och höga damasker på sina välformade ben,
umgicks han i stadens förnämaste hus, där han städse slösade, icke med fagert
tal och komplimenter, men med leenden och slängkyssar till damerna.» Han
»utmärkte sig dock framför andra för ett ytterst ordentligt lefnadssätt och
upphann därför i olikhet med sina yrkesbröder den höga åldern af nära 80 år.»1)
Hans sonson Bror Gustaf, som vid sin död 1884 efterlämnade 48 fjärdeparter
i Falu gruva, var rådman i Stockholm och g. m. sin syssling Bror Antons dotter
Maria Wilhelmina, deras ättlingar äro bosatta i huvudstaden (bland dem
dottern Gunborg Maria, g. m. greve Hans Ludvig von Stedingk, kammarherre
och f. d. ordf. i styrelsen för Operan).
Den yngre grenen rådde om Morbygden: Isac, 1758—1786, bergsman och
auskultant i Bergskollegium, g. 1781 m. Elisabeth Catharina Brunmark, deras
son Daniel Anton, f. 1782, också bergsman, g. 1803 m. Johanna Dahlberg och
död redan samma år vid ej fyllda 21 års ålder i Uppsala — det var vid hans
frånfälle, J. O. Wallin skrev den dikt »Röst ur grafven», som först fäste
uppmärksamheten på honom som skald. Sonen Bror Anton, f. 1803 efter
faderns död, f 1873, lär ha trakterat »Kungshästarna», när de i febr. 1856
rastade i Morbygden på väg från Älvdalen till Gävle med Carl XIY Johans
sarkofag2) — major vid Dalregementet, g. 1831 m. J. O. Wallins systerdotter och
adoptivdotter Greta Wikander-Wallin, f 1888 — alla deras barn föddes på
Morbygden: den ovannämnda Maria Wilhelmina, Ryno (f 1904, registrator
och ombudsman i Fångvårdsstyr.), Engelbrecht (1838—1904, fick sitt
dopnamn efter Engelbrekt Engelbrektsson, som enligt en tradition även egt eller
bott på Morbygden! — hans son kommendörkapten Ernst Ström förde hem
Andrée-männens kvarlevor) ; vidare Hanna (1843—1928, g. m. rådm. Nils Gustaf
Nyström i Stockholm, f 1927 — deras son protokollsekr. Nils Nyström hör
sålunda även [genom Helena Brander härovan] till Stormors talrika avkomma,
hon var lians morfars farfars farmors morfars mor), samt slutligen Anna Elin
(1846—1924, ogift), och Wendela Charlotta (f. 1852, g. m. landiskamr. i St.
Kopparbergs län Carl Nicolaus Schmidt, f 1893). Elin Ström övertog gården
vid faderns död 1873 och skötte den som en hel karl ett par år, sålde den
sedan och köpte i stället Näverberg. Enligt Länskalendrarna egdes Morbygden
(tydligen denna gård) 1878 av Gudmunds Erik och Anders Andersson, 1882 av
handl. G. Pettersson i Falun och 1900 av handl. Olof Olsson; nu lär den
tillhöra en större oenig syskonkrets — en nu levande Ström har förgäves
sökt få återköpa sitt vanvårdade fädernehem. — En mindre granngård,
»Hart-zellska Morbygden», kom också i. majoren Bror Antons ego genom testamente
aV dess sista egarinna, en fröken eller barnlös änkefru Hartzell, vars affärer
han skött — häradshövdingen Erik Olof Hartzell dog 1857 »på sin egendom
Morbygden» (se Bil. 17); också den är i andra händer, men lär skötas bra. —
Från stora landsvägen går en avväg åt söder ner till Morbygdens största
nutida gård, den Eggertzska, förr kallad Lilla Morbygden. Det är »en sedan
M. W. Collén: Faluminnen.
2) Se Älvdalsboken sid. 94.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
