Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av mycket stort värdo, som lian kommit
över av en slump. Här finns en stor
mineralsamling mod en mängd kuriositeter
frän Fahitrakten, »säkert don största i
privat ego i Dalarna», liar någon sagt.
En Gustaf-Wasabibel har tillhört
författaren till »Märkwärdigheter wid Stora
Kopparberget», med inskrift: »Erieo
Hammarström V. D. Comministro ad
civ i t. Fahlun in Amieitia* tesseram lnine
librum obtnlit Gnstavns Svedelins M. I).
A. O. R. MDCCLXXXYI IT»
(komministern Eric ii. fick alltså boken 1788 som
ett vänskapsteeken av med. dr Gustaf
8., provinsialläkare i Falun, son till
domprosten Jacob 8. i Västerås). Ett unikt
nummer i samlingen är en bössa med spår
av björntänder, som tillhört kaptenens
farfar orgelnisten liksom en stor kula, den han gjutit själv — han sköt 10
björnar kring Falun, hade liten lön och måste jaga och fiska hela veckan.
— Efter kaptenens död blev det auktion, men en hel del saker hade han
redan skänkt och mera skänkte hans änka fru Anna Klingwall till Dala Forn*
sal, där vi få återse dem, främst en ofantligt värdefull runstav, ristad av en
Älvdalskarl på 1000-talet. —
En annan gård här var översteboställe — åtminstone beboddes den av två
överstar och chefer för Dalregementet, Henrik Vilhelm Örn (1782—1852, först
också v. kommissionslantmätare till 1817, egde Utanfors i St. Tuna, gift 1814
med Elisabeth Justina Svedelins, prostdotter från Mora) samt 11. D.
Kraut-meijer (1878), som på vinden hittade ett armborst med järnbåge och nöt av
trä i st. f. den ursprungliga av Ihui — kapten Klingwall gjorde på överstens
begäran en ny nöt av en bit älghorn. Det armborstet hänger nu i Dala Forn
sal efter att ha vandrat vilsna och delvis okända vägar: överste Krautmeijer
höll auktion, vapnet ropades in av grosshandlare G. Pettersson i Falun och
hängde många år på lians kontorsvägg, där fick en Siljansnäsbonde se det
och kände igen det, det hade hans släkts bomärke inristat; sen försvann det,
tills major Gottfrid Nordin för Fornsalens räkning ropade in det på en auktion
i Norrköping, dit det kommit i början av 1890-talet!1) —
Det är gott om stora rösen och stenmurar i Korsgårdsbyn. Vid vägen
nedanför Klingwalls ligger ett flyttblock, sprucket i tu med en grotta i mitten.
Hjällgatu är en gammal väg mellan gårdarna, i vinkel mot den går en annan
gammal smal väg mellan breda stenmurar, ett stort röse där har varit
grunden till ett hus på en gammal karta. Och i en hage med blandskog ett par
hundra meter \äst om Klingwallsgården, där inga byggnader funnits i
mannaminne, synas kraftiga ruiner efter minst 3 gårdar — och även den platsen
skall enligt traditionen vara den först bebyggda vid 8t. Kopparberget, »på
b Enl. Gammalt och Nytt ur F. K. 1925—20. ill.
K. E. F. 1925
BILD 204. VARGGROP MELLAN GAMLA OCII
NYA DIKARBACKEN.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
