- Project Runeberg -  Med Dalälven från källorna till havet / Del 3. Söder Dalälven. Bok 4. Stora Kopparbergs socken /
260

(1919-1939) [MARC] Author: Karl-Erik Forsslund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

K. E. P. 1925

ka på Öli och sam över dit
en midsommarnatt — han
hade pestsmittan med sig,
och snart var ön öde och
tom. Men »var
midsommarnatt, då dimmorna stiga från
sjön, sitta de älskande på en
stor sten högt i det inre av
ön, den enda natt på året
de få råkas.» Så kallades ön
Digerstolen, men »folket har
aldrig tyckt om det namnet,
så med tidernas lopp har det
ändrats till Dej stolen».

BILD 207. FRÅN FAGERÖN.

T Källviken väst om
Dej-stolen ligger Orrholmen med

en sommarstuga, kallad Reymersholm »därför att två krögare bodde där», och
Dejstolen skiljs av det smala Skommarsunde med Sjött- eller Sjettholmen från
llellinansö strax i norr, sjöns enda året om bebodda ö. Dess gamla namn Häst*
ön minner om att man förr släppte hit hästar på sommarbete, nuvarande
namnet om en länsman Hellman, som lär ha bott här i en nu försvunnen gård.
År 1878 kom folk hit igen, det var Johan Östlund från Vika och hans hustru
Anna Lisa. Mest ägnade sig »Johan på öa» åt fiske, var en verklig yrkesfiskare
ända till sin död 1918. Runn är »rik på för fisken nyttiga organismer», men
fisket är ojämt. Gädd- och abborrfångsten var t. ex. 1930 synnerligen givande,
man hade inte på inånga år sett såna stim av småfisk myllra kring vålarna.
Sikfisket i hela sjön kan under goda år lämna en avkastning av 6000 kr. —
1905 fick Johan på öa omkring 1200 kilo, det blev en bra slant efter 1 kr. per
kilo. Men siklöjan uppträder överallt periodvis och kan flera år synas
försvunnen. Åren omkring 1930 slog sikfisket fel, vädret var gynnsamt utan
isbildning under lektiden men vattenståndet ovanligt lågt, den fångade siken
var ytterst liten och bytet så pass stort, att det visade att beståndet finns
kvar i sjön, men just inte mer. Ändå inplanterade Runns fiskevårdsförening
1928 omkring 200,000 siklöjeyngel från Barken — den har också släppt ut

50,000 gäddyngel in. m. och lagt ut ett tusental risvålar i sjön. Stiftad 1925
(med Bergslagskamrern Thor Hierou som nitisk sekr.), är den en av de 62
fiskevårdsföreningar, som bilda Dalarnas FiskevårdSförbund (med
»fiskarhövdingen» postmästare Häggbom i Korsnäs till v. ordf. — kring hans trevliga
gammalstuga på Klippan i Stabergsfjärden är fiskarna tama). Knappt något
något annat landskap ligger i så ivrigt för sitt insjöfiske som Dalarna1).

Johan på öa var emellertid inte bara fiskare, han började med hustruns hjälp
röja och odla, men lämnade vacker blandskog och ljuvliga björkhagar kvar
kring åker och äng. Han egde dock ej ön och egendomen, det, gjorde
handels-mannen Anders Viktor Hesselius i Falun, en originell och på sin tid mycket
känd herre, som på 60- och 70-talen skapade sig en betydande förmögenhet —
i) Ovanst. enl. Skogarnas Tidn. 5.9.1930, F. K. 21.9.30, F. L. T 18.11 31

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:17:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fkefrandal/304/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free