Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slagtboken, där de heta Wolter och Georg, men 1563 eui. Svenska Släktkalendern 1930,
0U1 \ a.r, dem ocl1 William. I både Anreps och Blgenstiernas Ättartavlor heter
aV 1 ,^,a<*erria emellertid åter Wolter; hans son Petter »Cahun, Cahund, Caun, Cavn»,
t; pa 1570-talet, t 1632, var kammarjunkare hos hertig Carl på 1590-talet, men lär för
orraderi ha landsförvisats 1600 — om själva landsflykten finns intet i släkthistoriken,
ar han dock säges vara »en mycket ostadig man till sinnes», lätt övertalad att svika
sm Herre. »Han flyttade 1605 till Falun och anlade der ett Ganongjuteri vid den s. k.
Borrvinds Hytta, som då tillhörde kronan. Till vidmakthållande af denna inrättning
lamnades honom sedermera enligt Kontrakt med Kronan af den 28 Maj 1630 uti arrende
Kopparbergslagen och österdalarne att sjelf deraf njuta kohlen och stafrumsveden,
äfven-ledes inrymdes honom 4 st. Kronohyttor — — samt efterlåtes en kronans Hästhage,
Herrehagen kallad, så ock tre små Tägte-Hemman vid Grufvan, Dikarbacken och Gamble
Gården för billig afrad 6 år att bruka — —. Han dref stort bergsbruk, tillverkade
årligen 1000 till 1500 Skeppund Koppar eller en tionde del af årliga tillverkningen. Han
ingaf till Grufrätten en kort Relation om Bergslagets tillstånd från 1603 till ny året
1630» och var omkring sistnämnda år deputerad från Bergslagen till Regeringen, »kallas
i Hammarströms Samlingar Direktör öfver Krono-Styckgjuteriet vid Stennäset och säges
ha bott på Åsen». Av hans söner Hans och Jacob blev den senare 1689 adlad
Canon-hielm (f. 1625, •f 1697, artillerimajor i Marstrand), men ätten utgick redan med hans
son Jacob d. y. (artillerikapten med avsked 1719, död utan söner). Från Hans »Cahun,
Gahun, Gaan eller Gahn, såsom han till sluts skref sig», härstamma medlemmarna av
släktens tre nu levande grenar — åtskilliga omtalas i texten, här må endast några
tillägg göras.
F. 1610, blev Hans Gahn bergsman och handl, i Falun, där han bl. a. egde gård på
Slaggen (jämte jord i Gassarvet) och drunknade i Fahlu å 1 jan. 1670; med Anna
Lo-rentzdotter Hentrick (f 1692) hade han 7 barn, bland dem: 1. Wolter, 1657—98, också
bergsm. och köpman i Falun, g. m. Magdalena Wiulf (f 1697, dotter av rådm. Gudmund
Gudmundsson i Wästerås) — deras son Nils, f. 1694, kronobefallningsman i Säters
Fögderi, bodde i St. Tuna och hade dottern Margaretha Elisabeth, g. m. bergsm. Anders
Johansson Fahlander i Grangärde, se nedan. — 2. Hans, f. 1659, brorsonen Nils’
företrädare i ämbetet, f 1708 på sin egendom i Hesse i St. Tuna (där han hade flera
gårdar), g. 1685 m. Anna Medeen, änka efter bokhåll. vid Yedkompaniet Eric Brandberg,
se Bil. 19, samt dotter av borgmäst. i Falun Bengt Hansson M. och Margareta Teet
(dotter av öfver-Bergmästaren och Burggrefven Henric T. och Helena Pedersdotter Utter
från Uttersberg) ; Hans Gahn d. y:s och Anna Medeens son var lanträntmäst. Hindrich,
1688—1773 (sid. 137), som skall ha anlagt Woxna Bruk, stamfar för Främsbackagrenen
__ alla hans 12 barn med Barbro Eleonora von Erdtman föddes i Falun, bland dem
Elisabeth Eleonora (f. 1728), g. m. stadens borgmästare Eric Ericsson (se sid. 153), Fredric,
1731—89, kassör vid Bergslagets Magasin, g. m. Maria Elisabeth Engström (se nedan),
och Hans Jacob, 1719—82, också lanträntmäst. och brukspatron på Woxna, »Linnés
syn-nerlige vän och följeslagare på resan till Öland och Gotland 1741», g. m. Anna Maria
Schulzen (1723—1802, dotter av Regements-Fältskären vid Dalreg. Jacob Schultz och
syster till »Herrarne Schultz, Nobil, von Schulzenheim») ; av deras 13 barn blev Ulla
Benedicta g. m. brukspatron i Stockholm Thomas Lewis, från Skottland även han, och
mor till Charlotta L., landshövding Hans Järtas första fru — bland sönerna utmärkte sig
särskilt kemisten Johan Gottlieb, stamfar för Falugrenen (se nedan), assessorn Henric
(se sid. 61 och 141), »en av sin tids kunskapsrikaste och mest upplysta läkare», stamfar
för Kåfallagrenen (hade med sin fru blivit delegare i Kåfalla Bruk i Fällingsbro —
bland deras nutida ättlingar märkas Hans, förste aktuarie hos Kontrollstyr., och
textil-konstnärinnan Märtha) — samt Carl Pontus, f. 1759, adl. Gahn af Colquhoun 1809, men
slöt själv sin ätt, då han dog barnlös 1825 (g. m. Christina Brigitta Rosenborg från
Kloster), överste och chef för Dalreg. 1813, generalmajor 1814, chef för Andra
Infanteribrigaden 1820, ordf. i Krigshofrätten 1824 (enl. Biogr. Handlexikon, m. portr.).
Johan Gottlieb Gahn, assessor i Bergskoll. med bergmästares titel, lärjunge till
Thor-bern Bergman och Schéele och kamrat till Berzelius, »egde gården der sedermera Falu
Bergsskola inrättades» (och där nu Centralhotellet ligger), sedan bebodd av hans ende
son Johan Henric, tills han 1821 flyttade in i egen gård, »Kyrkobacken kallad» — f. 1775,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
