- Project Runeberg -  Skog. En skissbok från Bärgslagen /
24

(1915) [MARC] Author: Karl-Erik Forsslund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En friarfärd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vara med, men ni slipper, ni slipper, ni vill nog
sjunga som vi, men pytt om ni kan, ni knarriga
nuckor, ni kinkiga, linkande slinkor, klingeriklang!

Och skatorna bli efter och färden går. Å
du Prinsen, det är vackert här i höjden, man ser
så långt och vitt; ser du ett blått band där längst
bort, det är Värmeland — den där blå skyn rakt
i norr, det är ingen sky, det är Norrviksbärgen
du, och vid foten av dem ligger Norrviks gård, du,
och vet du vem som bor där, du raska pojken
min, det vet du väl!

Så går dagen, så lutar solen mot nedgång
och det börjar skymma. Sven Furu har fördröjt
sig på vägen, han är ej framme än, har en god
bit kvar. När han når fram till Finngruvorna
ligger skogen allaredan mörk kring honom. Med
mörkret komma tankarna åter, med tankarna
kommer oron; han hör ett doft mummel i
skogens tystnad och vänder sig om gång på gång,
det är som om någon sutte bakom honom på
hundsfotten . . . Vägen slingrar sig smal och ojämn
mellan gruvhålen, de gapa tätt vid kanten hotande
svarta; när han väjer för ett, är han nära ett
annat. Nu har han klarat dem alla utom ett;
han väntar det varje ögonblick, lurande bakom
buskarna vid vägkanten. Där är det — vägen
är sned, släden glider, ej a Prinsen, raska på —
nu vickar släden, a, den välter och intet stängsel,
endast en stupande vägg, ett svart bråddjup, så,
nu är det slut ... Då rycker Prinsen till och
kastar sig in i snåren på andra sidan — tack för
det taget, det var ett karlatag, du präktige, det
skall jag minnas!

När de så se skogen öppna sig och glida ut på
Norrsjöns blanka is, står mörkret tätt och
ogenomträngligt över landen. Nå, nu har vi bara sjön
kvar; där på andra sidan ligger Norrvik, men sjön

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:17:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fkeskog/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free