- Project Runeberg -  Skog. En skissbok från Bärgslagen /
33

(1915) [MARC] Author: Karl-Erik Forsslund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Målar-Anders

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

på sina kludderier, än var han väl inte
lastgammal, men hans ben hade mycket vandrat, och han
började smått längta till en egen stuga och en
egen bädd.

Så var det en kväll om vintern, han vankade
genom skogen över Älvhöjden, skulle neder till
Ljusnarn, sjön på andra sidan, där Mats Verre,
stenhuggaren,, byggt sig en stuga på stranden.
Den stugan skulle Anders måla både ut- och
invändigt.

Stigen klättrade rakt över bärget, mitt
genom djupa skogen. Det var en mörk väg nu om
kvällen, och en svår väg genom drivorna. Mats
Verre hade banat den själv, den hade intet annat
mål än hans koja, och det var väl aldrig någon
annan än han, som gått den.

Målar-Anders hade aldrig förr satt sin fot i
de skogarna, det var en öde vildmark,
stenhug-garns koja var den enda där, den första på vida
vägar. Målar-Anders mumlade något hädiskt för
sig själv om mörker och vildskog, där han
pulsade upp för branten. Furorna stodo svarta tätt
kring honom, mörkret som ogenomträngliga
väggar mellan dem. Skulle ha lust att måla dit
solar mitt på de där väggarna, tänkte
Målar-Anders; det kunde behövas. Stigen slingrade och
kröp mellan drivorna — ibland kröp han också
under dem, försvann som om han lekt
kurra-gömma och kom fram igän efter långt sökande.
Målar-Anders knogade och svettades, det var inte
gott att i de där morasen hålla styr på sina egna
ben, än mindre på kälken med målarattiraljerna,
som han sköt framför sig.

Men uppåt gick det, så började skogen glesna,
och rätt som det var stod Målar-Anders på
högsta klinten, och där kom han att stanna — hur
länge visste han inte, men nog var det timmar.

Skog. 3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:17:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fkeskog/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free