Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En positiv-visa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var väl endast en fattig smed, men dock älskade
hon honom trofast, ty
hon hade ögon blå
och ingalunda grå —
och hon mötte honom om sommarkvällarna i
skogen, där rosor och liljor växte i massa.
Vandrareparet sjöng med känsla och djupt
allvar. Melodin var enkel och välkänd — det
dröjde ej länge förr än även åhörarna gnolade
med i unison kör, både de slätkammade huvudena
i köksfönstret och vi på trappan, själva Farmor
satt och vaggade sin gråa hjässa i takt efter visan.
Det var som salmsången i en kyrka; men
församlingen tycktes ha svårt att hålla sig allvarsam.
Positivet arbetade och jämrade sig. Då och
då var en ton borta, i stället kom en djup suck:
han sade: kära du
säg, vill du bli min — puuhh — —
varvid hela församlingen brast ut i gapskratt.
Man hämtade sig dock strax, då positivpojken
mönstrade kören med en vemodigt förnärmad blick,
som om han ej kunde förstå hur man var nog
djärv att skämta med sådana saker. Rösterna
fingo åter en tragisk timbre för att vid slutet av
varje värs smälta bort i ett klagande morendo.
Ty olyckan nådde de två älskande. Hennes
familj upptäckte hemligheten och avklippte grymt
det röda kärleksbandet. Hon bortskänktes åt en
hög härre, som länge friat till henne — han fick
sitt avsked och sändes i hemlighet till Amerika.
Han sade till sin far:
Nu ta vi oss en klar —
Efter tömmandet av denna avskedsbägare
begav sig den fattige smeden iväg till den fjärran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
