- Project Runeberg -  Skog. En skissbok från Bärgslagen /
55

(1915) [MARC] Author: Karl-Erik Forsslund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vargar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dast tre strängar. Den bär han försiktigt, han
trycker den hårt mellan armen och bröstet, och
handen har ett fast grepp om fiolens hals.

Yem han är, gubben med fiolen, vet varje
barn i bygden och varje fura i skogen. Hela
hans långa liv har släpat sig fram däruppe mellan
bärgen, han har känt de älstes fäder, som han
känner deras söner. Spel-Token kalla de honom,
unga och gamla.

Han har burit sina år för världen som man bär
ringar på händerna. Men de ha begynt tynga
honom; i ensamheten börjar han känna dem som
bojor om hand och fot. Med värkande steg skrider
han uppför bärget, genom drivorna på höjden,
där knappt ett träd växer.

Han talar till sig själv, medan han stiger
allt högre i den friska höglandsluften, som dallrar
av månsken. Han talar aldrig till någon annan
än sig själv, folket därnere i byarna har han
aldrig sagt ett ord åt, endast genom fiolen har
han talat med dem. Och medan han nu pulsar
upp i snön, säger han att det lider mot vår nu,
det blir nog en soldag idag. Det ska bli vackert
att se däruppifrån, hur vårluften sträcker sig blå
över dalarna. Det ska bli ljuvligt att ligga och
dra sig i gräset igän och se på solen och höra
vinden spela. Fast bönderna nog komma att arga
sig igän — gå och bär ved med dig, gå och gör det
lilla du kan för maten, den där intet arbetar han
skall icke häller äta — men ditt arbete, stackars
toker, inte är det värt många ören! Han ler, då
han tänker på forna vårar, så stannar han och
vilar. Han ser sig kring, det är tyst över skogen,
en blå, kall tystnad, en månskymning som sakta
vitnar, medan de blå skuggorna över snön smälta
bort, som om de jämnades ut av en mjuk pänsel.
Ja, det är snart vår nu, solen är redan tidig av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:17:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fkeskog/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free