- Project Runeberg -  Skog. En skissbok från Bärgslagen /
57

(1915) [MARC] Author: Karl-Erik Forsslund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vargar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Han har fått vind i sin tanke och storm i
sina ord, då tystnar han plötsligt och ser mot
öster, och han måste skugga med ögonen med
handen. Ty solen har gått upp, den står mot
den blå luften som en naken kvinna i strålande
fägring, och de röda skyarna vid horisonten, de
äro som en purpurmantel av siden, den där lösts
från hennes gyllene lemmar och fallit till hennes
fötter.

Spel-Token ser och ser. Hans ögon dricka
ljuset i långa, njutande drag, han känner en varm
ström sila sig fram genom blodet som i
ungdomens första älskogsnätter, han rätar sin gamla
böjda kropp och halvspringer upp till toppen,
upp till Solklintens högsta höjd.

Solklinten, den ser ut över en synkrets av
svindlande vidd, den är närmast himmelen av
alla bygdens bärg. Solklinten, den sänder varje
år vårens första vind dit ner i dalen för att hämta
honom upp till sig — honom, Spel-Token. Och
den ger honom varje vår all sina vidders
härrlig-het och all sin solfyllda luft till att släcka hans
sinnes törst och mätta hans tankar, de där vinterm
om hungra i dalen...

Så sitter han däruppe på en snöhöljd sten,
han har det lystna leendet över läpparna och två
strålande solar i de vidöppna ögonen. Han talar
ej, han tänker ej, han endast ser och hör. Ty
där sveper en ljum vind kring klinten, den dansar
yr och lekvild kring honom, och den knäpper
på fiolsträngarna så att de spela och sjunga av
sig själva, som om också de voro
genomströmmade av solluftens fröjd.

Han lägger fiolen till örat och lyssnar. Där
drager en lätt skuggning över hans panna som
en fågel över en klar rymd. Det är skuggan av
en tanke, och den skymmer ett ögonblick bort

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:17:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fkeskog/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free