- Project Runeberg -  Skog. En skissbok från Bärgslagen /
79

(1915) [MARC] Author: Karl-Erik Forsslund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Valsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hur det var med det, var han inte själv på det
klara med, men han lät dem hållas, gnolade med
i deras visor och hade det bra.

Tills han tröttnade på den musiken med. Det
skedde en sommardag med dallrande solsken och
blått över bärgen. Valsen vallade i skogen uppe vid
Klockmossen, han gnolade och log åt lärksången.

Då hörde han en låt ur dalen. Enjoddlande
melodi, en virvlande yr dans, som kom skrattande
genom solskenet. Han hade aldrig hört en sån
klang i tonerna — en sån trillande fart i takten.
Han gick ner mot byn. Nej, han sprang.

Han fick snart fatt i spelmännen, det var
tre italienare, tre svarta ena, två hade klarinetter,
men den tredje blåste på säckpipa. Det var en
underlig musik, det var det galnaste han hört. De två
klarinetterna hade var sin melodi, de spelte aldrig
samma ton, de sprungo ifrån varann och kilade hit
och dit som råttor, de jagade varann i en löpning
utför i svindlande rullning tills den lägsta ej kunde
komma längre, då togo de livtag och tumlade om i vilt
slagsmål, men så gjorde sig den ena lös och flög med
en drillande volt rätt upp i luften igän, och den
andra följde efter, och det var en flykt och en
lek och en solgalen fröjd, så man kunde bli
vimmelkantig–Och under allt detta gick
säckpipan fram pustande och flåsande, ibland var det
som om hon ville kikna av skratt, men så blev
hon allvarlig igän och drog till med en lång,
förmanande ton, det var som två barnungar som
jagade fram på en väg, och efter kom deras gamla
dadda knogande och pustande, men hon log åt deras
galenskaper och det var klang i hennes pustande

— klang som av en gammal ammsaga — —

Valsen var i sjunde himlen. Två dagar strök
han omkring med spelmännen i alla dalens gårdar

— den tredje drogo de sin väg igän, och Valsen följde.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:17:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fkeskog/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free