Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En vallhornslåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genom kvällsluftens böljblåa hav, det blänker, det
vaggar, så försvinna de, som smälte de bort i de
blå böljorna, och det är tyst — —
Tuludulidu — Dalarna äro som vaggor, över
sjöarna längst ned ligga dimmor, de äro kuddar
och bolster, fina, mjuka dunbolster, och tonerna
äro barnen som ligga där och drömma, stundom
kvida de, stundom le de i drömmarna, så vaggas
de till sömns, de somna, de tystna. Gamla Marjas
toner, gamla Marjas tankar —
Tuludulidu — hon sitter under en tall
därborta på Druckens bärg, det är det bärget som
skimrar rödast under solnedgången, hon sitter där
utanför sätern och spelar, i kväll som alla kvällar,
i vår som alla vårar. Hon har spelat ifrån sig
både glädje och vett, hon har mistat dem i skogen
och får dem nog aldrig tillbaka. Och underlig
blir vem som hälst till mods när en hör hennes
spel.
En tänker på barndomen, en vill gråta.
Kan du se henne däruppe över skogen?
Däruppe under himlen. Hon sitter på en sten, hon
stöder sig mot luren och ser ned i djupa skogen.
Hon tar aldrig ögonen från skogen. Jo, kanske
för en sekund — då ser hon in i solskyarna
därborta i väster. Kan du se hennes ögon? De
stirra under hucklet. Nu sätter hon luren till mun
— hör —
Tuluduli — tulidu — tuludulidu -7
Hör även du — äller är det en inbillning,
jag tycker mig höra ord? Det är väl tonerna,
hon talar till alla sina hjordar, talar med
toner —
— Kossorna mina, kossorna små, säger hon.
Varför har ni så stora ögon, och varför stå de
mot dalen? Era stora, djupa ögon... Ser ni
älvorna i dans, dansa de i dimman? Ja, å ja —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
