- Project Runeberg -  Skog. En skissbok från Bärgslagen /
110

(1915) [MARC] Author: Karl-Erik Forsslund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Två barnsagor - En julsaga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kransen svällde och lyste som en gul äng i
solsken, och drängen och pigan de kysstes — och
ändå var det inte de, som hämtat syster och bror
ur asken!

Ja, en härrlig dag var det, men också den
blev slut, det mörknade åter, ljusen i stugan
släcktes och ladugården stängdes, det blev så tyst
och drömskt omkring mig. Mitt julbord låg åter
i skymning, allt sov åter, brasan hade brunnit
ned och tystnat, allt sov lugnt och lyckligt.

Då väcktes jag ånyo av ett buller, ett
plötsligt och hårt brakande, och på nytt såg jag bort
mot bordet. Se, nu lyftes locket på den andra
asken — den med tennsoldaterna. Det kastades
av häftigt och hårt — och fram ur papplådan
tumlade de alla, en lång rad, huller om buller, de
skreko och larmade, här en svordom, där en örfil,
och sablar skramlade och bössor skötos av, och
officerarna redo hit och dit bland massan i vild
karriär, det betydde ingenting att en stackare då
och då trampades ned. Så blevo de till slut
uppställda och ordnade led efter led, de stodo där
med sina livlösa ansikten och sina stirrande prickar
till ögon, och alla voro de lika, de voro ju gjutna
i samma form och av samma tennklump varenda
en. Och så ryckte de fram, med trummor och
trumpeter.

Jag såg bort mot bondgården — där var lika
mörkt och tyst, de sovo där alla, lugnt och
lyckligt. Men tennsoldaterna tågade framåt utan
uppehåll, i jämn takt, för fronten redo officerarna och
efter följde gemene man, de visste ej vart och de
visste just ingenting, de sågo så dumma ut som
det värkligen är möjligt för tennsoldater. De visste
endast framåt, och något annat angick dem ej —
men »framåt», det betydde mot bondgården, och
framåt gick det, över fisken och haren tågade de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:17:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fkeskog/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free