Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bidrag till anarkisternas historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
begick anarkisten Pallas i Barcelona attentat mot
marskalk Martinez Campos, 1895 skedde det
förfärliga bombattentatet i Teatro di Liceo, som
kostade fyrtio människor lifvet, år 1897 mördades
konseljpresidenten Canovas.
Från anarkisternas framfart i Tyskland åren
1883, 84 och 85 äro de hemskaste minnena det
attentat, som Reindorf och Kuchler år 1884
förberedt i Niederwald. Deras mening var
nämligen att vid monumentet Germanias aftäckande
spränga i luften kejsar Wilhelm I, Bismarck och
hela samlingen af tyska furstar, ministrar och
stormän. Planen upptäcktes dess bättre i tid,
och Reindorf och Kuchler fingo med lifvet plikta
för hvad de ämnat utföra. Ett annat
anarkistattentat, som väckte mycket uppseende, var då
Lieske mördade polisbetjänten Rumpff i Frankfurt
am Main i januari 1885 för att hämnas Reindorf.
I Österrike började 80-talet med en mängd
anarkistattentat i Wien, där Joseph Tenker ledde
propagandan. 1882 timade nämligen Kammerers,
Stellmachers och Penkerts attentat, mord och
rån, på skomakaren Merstallinger, växlaren Eifert,
poliskommissarien Glubeck, detektiven Blöch.
Ytterst strängt gick man tillväga mot alla, som
hade något med anarkismen att skaffa: ombudet
för Mosts anarkistblad dömdes till femton års
fängelse, målaren Penkert flydde till London,
Kammerer och Stellmacher afrättades. Men huru
stränga domarna än voro och huru drakoniska
straffbestämmelser som än antogos emot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
